Pages Navigation Menu

Gratis blogg till alla

Bloggat i nätverket

  • Möten, virus och mänskor, del 1274Busshållplatser, ja. Stundom häpnar jag över den djupa insikt som kommer till uttryck i sådana till synes enkla detaljer som planeringen och placeringen av dessa. Ta nu hållplatsen vid motorvägens början i Helsingfors! Den är försedd med genomskinliga rutor av plexiglas,
  • Möten, virus och mänskor, del 1273NÅGRA ORD OM SEDVÄNJOR OCH KARAKTÄR I ROVANIEMI RESP. DET FJÄRRAN ARABIEN - Båtflyktingar från Rovaniemi! sade vattusvenskarna föraktfullt om arbetssökande finländare som kom över till Umeå från Vasa. Rovaniemi är en stor ort. I inre och själsligt avseende. Av de mänsko
  • Möten, virus och mänskor, del 1272- I Japan, sade han, är det ännu värre. Han hade nyligen tillbringat tre praktikmånader där. Han studerade för en hög grad som innefattade planering (av hänsyn till nedanstående och hans framtida arbetsansökningar avstår jag från närmare uppgifter). Först visade han mig näm
  • Möten, virus och mänskor, del 1271Tre trappsteg leda till solens port, tre trappsteg av fuktig sten. Jag skall vandra dem en gång när bot jag gjort, genom dörren av järn skall jag blek gå ut och gråta i solens sken. Sade Dan. Inte har jag Svensk Dikt i ryggsäcken, men så lyder dikten ungefär. - Det är i
  • Möten, virus och mänskor, del 1270Nej, han hade nog ramlat i trolldrycken redan som liten. Jag tror inte att Jarmo berusar sig. Rak i ryggen satt han mitt på bänken vid torget, nykter i de fredagsberusades gille. - Hur kommer det sig, frågade han mig, att somliga ser det som inte andra ser? Och då avsåg
  • Möten, virus och mänskor, del 1269En orsak till att jag har förtroende för den lilla kvartersbutiken i Mellanby, är att de tar på allvar det som kunderna säger. Som nu i onsdags. - Det är falsk reklam, sade jag till butiksföreståndaren. Ni kör med falsk reklam! Han blev varken indignerad eller gråtmild.
  • Möten, virus och mänskor, del 1268Insamlandet av tomma returflaskor är ett tungt och smutsigt arbete som utförs på obekväma arbetstider. Därtill kommer den sociala stämpel, som är förknippad med denna profession. De ogillande eller medlidsamma blickar som riktas mot insamlaren är psykiskt påfrestande. De ak
  • Möten, virus och mänskor, del 1267- Skillnaden, sade han, mellan bloggskribenter och författare är att bloggskribenter har så lätt för att uttrycka sig. ( Det var inledningen. Längre än så har jag inte kommit på min roman. )
  • Möten, virus och mänskor, del 1266Någon gång händer det att jag tar en kopp kaffe på servicestationens café i närheten. Idag satt där två äldre herrar och utbytte tankar. De sitter där rätt ofta och de talar högljutt. (Jag utelämnar s.k. kraftord i följande, i övrigt ordagranna referat.) - Det har blivit va
  • Möten, virus och mänskor, del 1265Räkkä sade finnarna att det skulle bli följande dag, ett sådant där my-. Med detta ord menar de ett sjusärdeles oväder och därför beslöt jag att jag den dagen måste ta mig till en simstrand (’badstrand’ säger rikssvenskarna - de badar också i sjöar!). På vägen blåste hårda syd
  • Möten, virus och mänskor, del 1264Det kom ett kort med sommarhälsningar. Det var inte adresserat till mig, det var riktat till flera av oss och allas våra namn räknades upp. Men efter ett av dem stod en parentes: ”Av tvång, inte frivilligt.” Hon som skrev ville alltså inte av fritt och glatt hjärta hälsa si
  • Möten, virus och mänskor, del 1263Vid en viss ålder måste man förnya körkortet. Jag blev kallad till läkare och remitterad till en bilskola. Läkaren var själv gammal, trött och döv (han hade damm på axlarna) men sände mig alltså vidare. Också ingenjören, som de kallas, frågade mig om sjukdomar. Jag räknade
  • Möten, virus och mänskor, del 1262Och stranden är full av finnar! Det hade jag inte väntat mig, inte här och en molnig och blåsig dag. Tänkte ju sitta på bänken och se ut över den stilla, spegelblanka ytan. (Detta är en naturskildring och gör inga som helst anspråk på konsekvens.) Där sitter ett medelålders
  • Möten, virus och mänskor, del 1261Senast jag var i Huangzhou såg jag en automatisk katt. Den jamade autentiskt, elmotorn spann och pälshåren reste sig klanderfritt när två kinesiska gatubarn ryckte den i morrhåren. Hela Nordeuropas katthållning står inför en brytningstid, det insåg jag. Mirrans sandlåda är
  • Möten, virus och mänskor, del 1260Var det det snipigt-nedlåtande i hela hennes habitus? Kan ju hända. Men där hon stod och talade i telefon på gatan i Helsingfors slog jag vad med mig själv om att hon var finlandssvensk. Jag vann, hörde jag när jag kommit nära. Men jag vet verkligen inte vad det var. Inte v
  • Möten, virus och mänskor, del 1259Dessa tio böcker är ett MÅSTE i semesterbokhyllan: 1. Världens 100 bästa romaner 2. Femtio-i-topp i litteraturen 3. Västerlandets hundra bästa tio-i-topplistor 4. De mest berömda författarna och deras verk 5. HUNDRA FÖRFATTARE 6. Vad läser vi? De bästa böckerna 7. Litte
  • Möten, virus och mänskor, del 1258Många elever vet redan i högstadiet vilket som skall bli deras framtida yrke. Men många är också osäkra och några vet inte alls - eller deras önskemål är orealistiska och omöjliga att förverkliga. Man stöter i dessa tider på unga praktikanter överallt. En prao (eller pryo)
  • Möten, virus och mänskor, del 1257Min senaste utflykt gick helt i den klassiska musikens tecken. Det började redan på morgonen. Hon som satt på bänken på hållplatsen i en av huvudstadens finaste stadsdelar, beredde mig naturligtvis, naturligtvis genast och villigt rum att sitta. Hon hade flera väskor och kassa
  • Möten, virus och mänskor, del 1256Man möter märkliga mänskor. Ett annat märkligt möte ägde rum mitt i staden. Jag hade lång väg att gå och jag gick därför mycket långsamt. Jag passerades av sällsamt sällskap på sju-åtta personer. Först märkte jag ingenting. Två unga flickor gick sist, fnittrande slöt de sig
  • Möten, virus och mänskor, del 1255Mina olla Rootsi viisi paiva. Hans finska är mycket bristfällig. Han menar nog ”minä olin Ruotsissa viisi päivää” (jag var fem dagar i Sverige) men inte ens den rättade versionen är riktig. Det var nog fem år han befann sig i Sverige. Det framgår av hans mycket bekymrade mi
  • Möten, virus och mänskor, del 1254Här finns tre utestolar. De kommer och sätter sig på de två andra. Jag tittar diskret bort, det är en enkel gest som betyder: Ni vet väl att ert val av sittplatser innebär en öppen fullmakt att offentliggöra ert samtal? De samtycker tigande men pratar desto mera om annat. I
  • Möten, virus och människor, del 1253Långt uppe i norr finns ett litet land som heter Finland. I det lilla landet finns en liten stad med ett litet hyreshus. I det lilla huset bor en liten tant som går med en lista. Hon ringde på min dörr. ”Skriver du under?” undrade hon. Det gör jag inte, i princip. Men
  • Möten, virus och mänskor, del 1252Det kan ju vara en lika galen som givmild, litteraturälskande miljonär som ringer efter att ha läst bloggen. Därför svarade jag på det okända numrets anrop. Det presenterade sig artigt och undrade om jag var jag. ”Ja”, ljög jag (jag var inte säker men ansåg inte detta vara rät
  • Möten, virus och människor, del 1251När på sängen jag senast låg och på fåglar tänkte, drabbade mig lika oförhipp som -happandes ett subliminalt fenomen. Jag tänkte på svanar, på änder och på ismåsar. Men när där vart ett litet hack i medvetandets ström, kom en vulgär glasstrut flygande och ville bryta sig in i
  • Möten, virus och människor, del 1250Kejsaren av Kina ville veta vad den kristna tron är. Han gav de visaste männen i landet befallningen att författa ett verk som skulle lära honom allt om den kristna tron. Man tillsatte en kommitté på fyrtio lärda mandariner som genast satte igång med arbetet. De konsulterad
  • Möten, virus och mänskor, del 1249I Mellanby såg jag en liten kiosk med en liten terrass, om man nu kan kalla den så. Där fanns inte många stolar. Jag tog en kaffe. Inne i kiosken satt bara två män i samspråk. En av dem sade till mig: - Det blåser snart upp! - Ja, sade jag, från vilket håll kommer vinden?
  • Möten, virus och mänskor, del 1248Hans mormor hade skrivit en bok, sade han och visade mig den. Jag hade inte läsglasögonen med mig men han sade att den var mycket viktig. Antagligen hade den ändå mest privat intresse. Författaren hette Smith, om jag förstod honom rätt, och någon sådan minns jag inte från mina
  • Möten, virus och mänskor, del 1247Där låg ett stort köpcentrum vid vägen och jag styrde mot cykelparkeringen. Många gick ut och in i affären men en man hejdade mig med en vänlig men bestämd gest. Jag steg av cykeln. Var han en bekant? Nej, jag kunde inte minnas honom. Han var kanske femtio år, han var prydligt
  • Möten, virus och mänskor, del 1246Bussbiljetter är dyra. Bussen var den sena kvällens sista och den var fullsatt. Chauffören umgicks livligt med varje påstigare. En ung och blyg kvinna såg sig oroligt om efter en ledig plats -- ”sätt dig i famnen på någon pojke!”, sade chauffören. Han startade ryckigt men h
  • Möten, virus och mänskor, del 1245Mitt i staden har man öppnat ett nytt hundspa. En enkel behandling kostar fyrtio euro. På andra sidan gatan bygger man en ny skola. Det förefaller mig helt onödigt. En grundskolelev kostar omkring 15 000 euro i året. För en enda elev - kanske bara medelmåttigt begåvad - som
  • Möten, virus och mänskor, del 1244Klockan var över två på natten när jag vaknade av knattrandet, alldeles utanför mitt fönster. Vad hade de där på gräsmattan att göra? Det händer visserligen inte varje natt men ändå är det mycket störande. Här finns gymnasium och högstadium i närheten, dessutom både svenska
  • Möten, virus och mänskor, del 1243Boken handlade om övernaturliga fenomen, sådana som mänskor inte har någon förklaring på. Där nämndes bl.a. de mystiska liftare som många berättade om för några årtionden sedan. Där fanns till och med en adress till förlaget, dit man kunde sända egna erfarenheter av det oförk
  • Möten, virus och mänskor, del 1242Nutida konsumentlagstiftning tillförsäkrar kunden rätten att få kännedom om varornas innehåll och om relevanta fakta angående framställningen av dessa. Jag ville köpa en glass. Jag väljer gärna en fredagseftermiddag då rusningen är störst och köerna långa. Inte enbart för a
  • Möten, virus och mänskor, del 1241En råstark fjäril dansade obehindrat mot vinden men mänskorna hukade sig för sciroccon från Vanda. På torget, skvären, vad de kallar det, uppstod en riktig tromb. Den största jag någonsin sett och jag har ändå sett och erfarit mycket i mitt långa liv. Skräp, löv och kvistar ly
  • Möten, virus och mänskor, del 1240Mötet med ballerinan (del 1192) fick mig att befara brister i min bildning. Så jag går på baletten. Det är en gratisföreställning för vandrare med staden som arrangör, en sen kvällsperformans. Jag står under hållplatsens tak, ingenstans är jag på väg men den ger mig skydd f
  • Möten, virus och mänskor, del 1239I en servicelucka satt en långskäggig man och sov. Spindelväv täckte hans huvud och armar och många lager damm låg på golv och skrivbord. Fjäderpennan hade fallit ur hans hand, bläckhornet krossats och dess innehåll runnit ut. Travar av dokument växte mot taket, somt hade fall
  • Möten, virus och mänskor, del 1238Ja, det är verkligen rätt ofta jag tvingas fråga om vägen. Skyltarna för cyklister och fotknölar är inkonsekventa och bristfälliga i all sin mänsklighet. Men man vill ju inte tvinga folk - de ser ut att ha mycket bråttom, de rusar och är ofta genomsvettiga - att sakta på stegen,
  • Möten, virus och mänskor, del 1236Bland mina läsare finns ivriga drömtolkare. Jag har inte tagit hänsyn till deras behov på länge, nu är det dags. Jag befinner mig i Kaskö. Jag letar efter ett hus som tillhörde ett äldre par, familjebekanta till oss - dvs. till mina föräldrar. Jag hittar det inte fast jag bord
  • Möten, virus och mänskor, del 1235Nedanför Torkelsbacken finns en motionsslinga, där jag satt en åsktung afton och tänkte på den helige Bernhard av Clairvaux. Det finns en löparbana i Berghäll som jag betraktade en vacker kväll. Rätt många joggade och några gick men där var en som tilldrog sig min blick.
  • Möten, virus och mänskor, del 1234Det är förbjudet att ha hundar på stranden, det är antagligen detta faktum som lockar ägarna att ta med sig sina djur dit. Det talas ofta om att ”kommunicera” med djuren på olika sätt men det enklaste sättet att göra det är naturligtvis att helt enkelt tala med dem. Som hunden
  • Möten, virus och mänskor, del 1233På stolen i solen utanför R-kiosken satt en etnolog från Timbuktu. Jag frågade honom vad han noterat i folklivet. Han hade varit i Finland endast några dagar och ville inte uttala sig med alltför stor säkerhet. Dessutom var det ju tänkbart att klimatets stora växlingar -- dett
  • Möten, virus och mänskor, del 1232Sedan tog jag en kopp kaffe med samvetet. Vi diskuterade bloggarens etik när det gäller realismen i framställningen. Vi var fullkomligt ense i alla frågor men skildes ändå som vänner. Det lovade besöka bloggen med ojämna mellanrum och jag sade att det var välkommet. Litet l
  • Möten, virus och mänskor, del 1231Jag hade hunnit kanske två kvarter efter föregående inlägg då jag blev upphunnen av någon som lade handen på min axel. Jag vände mig om. Det var mitt samvete som stod där! Han (det?) var också litet generad. - Hör du, började han... om du nu skulle ta och berätta för di
  • Möten, virus och mänskor, del 1230Där finns äntligen en liten kvartersbutik! Jag plockar mat för två dagar framåt och går till kassan. Jag packar dem allt eftersom koderna avläses. Sedan sätter fröken näsan i vädret. ”Vi tar inte emot kontanter som betalning!” säger hon. - Men det var ju verkligen vänlig
  • Möten, virus och mänskor, del 1229Min motpol sitter på en stol utanför kiosken och hon tar till orda så fort jag satt mig. - Det är varmt, säger hon. Och: Jag vill ha ljud omkring mig! Hela tiden! Hon är en äldre kvinna och vi befinner oss i en av de nyäckliga staddelar där det råder ett ständigt oväsen. Fi
  • Möten, virus och mänskor, del 1228Nuförtiden är skyltarna för fotgängare vanligen förankrade men här hade någon vandal roat sig med att svänga dem så att de alla pekade åt samma håll. Därför vände jag mig till en kvinna som sakta gick vägen fram: - Ursäkta, vart leder den här vägen vi går på? - Det har jag
  • Möten, virus och mänskor, del 1227Hon som har Café X i Y är mycket vacker. Hon har säkert många sköna kollegor i vårt land, men epitetet ’mycket’ tilldelar jag henne för en sällsynt egenskaps skull. Jag har iakttagit henne i arbetet några gånger och hon lyckas med den svåra konsten att inte med den minsta m
  • Möten, virus och mänskor, del 1226Marko heter en krabat som lever utan pengar. När jag kom till den lilla simsjön vid midnatt, var där mörkt. Så är seden vid alla små sjöar men jag såg att ett svagt ljus glödde - var verkligen skräpkorgen upplyst och övervakad? Nej, men där stod ett tält. Det är förbjudet p
  • Möten, virus och mänskor, del 1225Där var mycket folk som solade på stranden men en ung kvinna på bryggan valde att vända sig till mig i vattnet. Hon tyckte väl att jag stod ännu närmare elementen. - Finns här blågröna alger? ropade hon. - Nej, svarade jag, det finns det (andning) inte men de är nyttiga.
  • Möten, virus och mänskor, del 1224Mina ögon såg i den lilla staden en liten affärs- eller kontorslokal med skylten GOLFSTUDIO. Den pryddes av en stor bild av en man med klubba i full sving. Först grubblade jag över meningen med detta. Men vi är för det mesta ytliga vandrare och redan en stunds eftertanke gav m
  • Möten, virus och mänskor, del 1223Kortrandig som jag vill vara, beskriver jag här återanvändningen av lejon i ett skilt sammanhang. Vid styckningen i restaurangköket plockas lejonögonen ut och kastas i ett akvarium för att de skall bevara sin fräschör. Tungan är ju mycket lång (jfr polisens emblem) men för
  • Möten, virus och mänskor, del 1222Någon sällsynt gång blir jag bjuden på något. Ännu mera sällan på mat och en riktig restaurang, fastän billig och medfaren i en förort. Den hade en meny i snirklig faktura på utländska och flera andra språk. Tyska, kanske? Jag tydde de utrerade gobelängerna som ”Löwi-” eller k
  • Möten, virus och mänskor, del 1221Det fanns, den finns knappast längre, en periodisk publikation som i översättning från finskan hette ”Folket kämpade, männen berättar”. Nu är det alltså sönerna som berättar och de är också ålderstigna redan. (Jag har redogjort för två.) Tar det slut därmed? Nej, sonsöne
  • Möten, virus och mänskor, del 1220Strax efter att jag i huvudstadens östra del talat med en man som vill tala om Kriget träffar jag i stadens västra regioner en man som vill tala om Kriget. I hans fall är det värre än mardrömmar. Hans far tog sitt liv. Fadern var pacifist och tvingades ut till fronten. Han
  • Möten, virus och mänskor, del 1219- Jag drack just en öl fast det kanske väcker anstöt, sade mannen med burken. - Hm, sade jag. Antagligen finns det någon gruppering som avskyr min glass också... - Ja, sade mannen på bänken med burken. Man borde ha något att göra nu då man är pensionerad. - Ja, sade jag.
  • Möten, virus och mänskor, del 1218Det var i midsomras jag sökte mig fram i en avfolkad trakt. Det var mitt i huvudstaden men inga mänskor syntes till och gatorna löpte kors och tvärs och några var avstängda. Till slut syntes två lekande, mobillösa gossar med en fotboll på en gård. Kanske känner de till S-gränd
  • Möten, virus och mänskor, del 1217Det finns i en snabbt växande förort ett gammalt, litet och rödmyllat hus på en plats som man inte kommit åt. Det är inbäddat i grönskande träd och omgivet av terräng som omöjliggör rad- och höghusbebyggelse där. Men när jag vandrar förbi, gapar rutorna med tomma blickar och j
  • Möten, virus och mänskor, del 1216Visst är folk vänliga, visst visar de villigt vandrare vägen. - Ditåt, säger hon och pekar. - Ditåt, säger han litet senare och visar i den motsatta riktningen. Längs den gångvägen, så en liten stig och ner längs branten. Då är du framme! Ja, visst tar stigen slut. Men f
  • Möten, virus och mänskor, del 1215Han kan ju inte bara oförmedlat börja tala om Kriget med en vilt främmande mänska. Då gör han såhär: - Får jag slå mig ner? frågar han. Fast där finns fyra lediga stolar utanför kiosken. - Javisst. - Det kom regn. - Javisst. Men det blev kort. - Är Ni (han är fi
  • Möten, virus och mänskor, del 1214Beundrarinnor kan naturligtvis vara bra för självkänslan. En liten stund. Då avser jag två kvinnor som skriver ner eller kopierar och sparar ord jag yttrat (denna blogg vet de inte om). Den ena följde mig med ett anteckningsblock, den andra överraskade mig med att för hand ha
  • Möten, virus och mänskor, del 1213Rekordstor pott i Lotto! skriker affischerna. Tydligen lockar de folk. Logiskt sett tror jag inte någon blir mera lycklig av tio miljoner än av en, risken är att det snarare går tvärtom. Därför skulle jag för min del lotta när potten är mindre. Färre mänskor om budet gör också
  • Mänskor, virus och möten, del 1212En hök? En gök! Tungt sitter den på tallegren alldeles invid stigen, betraktar mig turvis med höger och vänster gököga - och gal. Det är första gången jag ser den ropa på så nära håll, där ryms inte ens ett väderstreck mellan oss. Halsen rörs och stjärten. Det var en mån
  • Möten, virus och mänskor, del 1211Hon tilltalar mig. Hon tilltalar mig också. Efterhand, under samtalets gång. Hon frågade om jag visste vem som är ägaren till detta underliga hus invid cafét och det kunde jag inte ge besked om. Men det ena ger det andra. - Det är förunderligt med semester, säger hon. Här s
  • Möten, virus och mänskor, del 1210ExtraX håller i generationer! skriker reklamen. Vilken överdrift, men vad kan inte en reklamskapare hitta på. Man borde kanske övergå till reklambranschen... när det nu finns så litet avsättning för seriösa blogginlägg... De vitkindade har nått också denna sjö. Jag sitter och.
  • Möten, virus och mänskor, del 1209En medelålders man jag känner är begiven på att ständigt pröva på nytt. Nu har han föresatt sig att ställa upp i valet av ny ordförande för De grönas unga kvinnor. Han är en märklig man. Men än mera märkligt, ja, i mitt tycke oförklarligt, är att det inte (längre) finns
  • Möten, virus och mänskor, del 1208Det vansinniga modet med tatueringar på kroppen - texter och bilder - har fått mig att tvivla allt mera på mänskosläktets framtid. Texterna, i den mån man tillåts läsa dem av rena anständighetsskäl, är vulgära plattityder. Men en såg jag! Det var en man som på armen hade st
  • Möten, virus och mänskor, del 1207Busshållplatser, ja. Stundom häpnar jag över den djupa insikt som kommer till uttryck i sådana till synes enkla detaljer som planeringen och placeringen av dessa. Ta nu hållplatsen vid motorvägens början i Helsingfors! Den är försedd med genomskinliga rutor av plexiglas,
  • Möten, virus och mänskor, del 1206- Hur kommer jag dit? undrade jag. - Excuse me, sade hon. Jag spikar varken svenska eller finska. Hon rökte och alla hennes fingernaglar var ljust gröna. Men hon var vänlig och hjälpsam och visade mig med hjälp av en elektronisk dosa hur jag skulle gå. Och hennes modersm
  • Möten, virus och mänskor, del 1205Igår var det Frankrikes nationaldag. Nationaldagen firas i Frankrike för att jag skall få tillfälle att demonstrera min lärdom. Det heter nämligen: Aujourd'hui nous avons le quatorze Juillet, la fête nationale de France. Den hyperkorrekta läsare som begär att få satsen o
  • Möten, virus och mänskor, del 1204- Förlåt, sade den blinda. Det hade hon inte behövt. Jag såg ju henne och hunden men tänkte att hon kanske ändå hade litet ledsyn, när hon nu så oberört rörde sig utomhus? Det hade hon alltså inte och hunden sade ingenting när hon satte sig på den plats, en parkbänk, där ja
  • Möten, virus och mänskor, del 1203Pilipina flyger upp när jag kommer. - Men naturligtvis! ropar hon. Och lyfter ner sina väskor så att jag kan sätta mig bredvid henne på hållplatsen. Småningom ansluter sig också en estniska. (Estrid vill dock stå.) Som vi har tre olika modersmål, samtalar vi på ett fjär
  • Möten, virus och mänskor, del 1202Men hur många leenden finns det då i världen? Det är jag ju nästan skyldig att redogöra för, efter de många äkta och oäkta smil jag omtalat och inrapporterat. Jo, det finns - grovt räknat - sex olika sorter. Till dem och deras undergrupper kan alla andra hänföras. Det fi
  • Möten, virus och mänskor, del 1201I Seattle finns hans kontor i översta våningen i en skyskrapa. (Det är hett där just nu.) Han är en av de unga direktörerna med framtidsutsikter. Han ingår i en grupp av lovande löften som det multinationella bolaget utsett att skolas för de allra högsta posterna. Han har examen
  • Möten, virus och mänskor, del 1200Nå, jag vandrade nu dit i alla fall. Fast jag tänkte att där kommer att vara smockfullt som på Pugilistförbundets årsmöte och det likar jag inga - men nej, inte en kråka på simstranden! (Faktiskt hade inte ett moln blygt visat sig vid hosironten.) En tant kom dock efterhand. E
  • Möten, virus och mänskor, del 1199Men jag har inte vandrat långt alls då där står två bekväma utestolar invid grusvägen. Det är en stor blank vägg utan fönster, en nedlagd industrilokal, kanhända? Då jag suttit en stund kommer en kvinna cyklande. Jag är osäker på om detta är allmänna stolar men hon hinner före
  • Möten, virus och mänskor, del 1198Det är ett stort och naturskönt ställe, beläget vid havet och alldeles nära stadens centrum. Det är en verklig tillgång för den kyrkliga organisation som rår om det. Eller: det skulle vara. Det kunde ha varit. Det borde ha varit. Nu genomsyras allt tyvärr av tantreligion
  • Möten, virus och mänskor, del 1197Också de stora butikskedjorna har övergått till enspråkigt finsk reklam. Om man någon gång vågar påtala saken, blir reaktionen på sin höjd ett artigt beklagande. Utom nu, när butikschefen oväntat kategoriskt tog avstånd från tanken att lansera K-kedjans slogan i svensk över
  • Möten, virus och mänskor, del 1196Han är en gammal man, det berättar han själv stolt: långt över åttio! Nästan nittio. Han rör sig mödosamt och sjunker ner på den andra utestolen vid kvartersbutiken. Han ser dåligt och han hör illa. Han har haft ett slitsamt yrke och han känner sig mycket ensam. - Men, säge
  • Möten, virus och mänskor, del 1195Det hörs ett vimmel av dunsar från övervåningen. De interfolieras av rop med rätt fantasilöst enformiga namn på både djävulen och Gud och på intima kroppsdelar. Det är en ung man som vrålar ut sin ångest för veckoslutseftermiddagen att lyssna till. Jag går ut och en annan g
  • Möten, virus och mänskor, del 1194Utan pengar, hur klarar sig en vandrare utan en nominell förmyndare? Till exempel så här: en vandrare får ibland olika krämpor i fortkomstextremiteterna. Särskilt om skorna har stora hål. Då kan han tvingas till biljettlösa sträckor per lokaltåg. R-kioskerna är stängda, myn
  • Möten, virus och mänskor, del 1193Flaggor vajade i huvudstaden. - Var det såhär judarna kände det i Tyskland? tänkte jag där jag vandrade. När hakkorsen överallt predikade sitt hat mot dem. Eller är det bara jag som tänker så om regnbågsflaggorna? Nej, det är inte bara jag. En ung man jag mötte förutspådde
  • Möten, virus och mänskor, del 1192En ballerina och jag sitter ensamma på stranden. Detta är början av juni och det blir kyligt när natten faller på. Ballerinan dansar inte längre aktivt men hon undervisar. Hon vågar inte simma, det är för kallt för henne. Hon sitter på bryggan och bara doppar tåspetsarna i
  • Möten, virus och mänskor, del 1191Det var en vinande regndag. Vid servicestationen stod en bil parkerad och en man dammsög den. Svärande trängde han sig in mellan sätena och böjde sig djupt, så djupt att byxornas linning gled ner och bakdelen blottades. Två fnittertippor bakom mig fann också situationen my
  • Möten, virus och mänskor, del 1190Det är horribelt! Ännu horriblare är att jag inte sett att någon skulle ha protesterat i offentligheten. Företeelsen pågår ostörd och obehindrad. Det var högtalaren i lokaltåget som klart och tydligt hördes förkunna för alla passagerare: "Vissa spår vid Dickursby station är
  • Möten, virus och mänskor, del 1189Det är ett experiment. Inför min förestående död ville jag ta reda på huruvida det är sant att världen fortsätter även utan mig. Uppläggningen av försöket var att jag till den ändan medvetet lät bli att ta del av nyhetsflödet - både stora och små noviteter - under några vec
  • Pavilion
  • Möten, virus och mänskor, del 1188XVIII. Mellanskolan var inte trevlig. Inte lika trevlig. Man började kräva att han skulle läsa läxor. Det gick inte som förr att göra dem under någon sysslolös lektion. Till detta kom mångahanda andra omsorger om själen - om dess existens hade han tidigare inte varit med
  • Möten, virus och mänskor, del 1187Av, det är en sådan där preposition som man kan använda för att ge sig. Och det var vad jag gjorde. (Efter episoden i 1185.) Med gök i blick och utan sinne för väder irrade jag hemåt. Tättingar florerade i de bryn som är tillfinnandes i snart sagt varje skogs utkant. Och jag h
  • Möten, virus och mänskor, del 1186XVII. Den sommar då han fyllde fjorton eller femton år gjorde det ont. Han klagade på magvärken och en kväll då han stod på yttertrappan kom hans far ut och frågade om den fortfarande håller i sig? Ja, det gjorde den. Och då han hade tårar i ögonen såg hans far att det inte
  • Möten, virus och mänskor, del 1185Gökarna debuterade alla den 4 juni. Det var norrgök först, det är sorg. Det blev västergök och sedan östergök innan 4 vart 5. Men ingen södergök, för döden. Den göken tror jag höll näbben med avsikt! Samma dag debuterade en mygga. Men de galna gökarna ropade högre. Jag s
  • Möten, virus och mänskor, del 1184XVI. Ibland företog han resor. Med föräldrarna och systern, mest. En sådan Grand Tour i bildningssyfte företogs till staden Tammerfors och hans moster med familj. När man lämnar Närpes, ändras landskapet. Slätten ger vika för skogar och sjöar. Ladorna är inte lika många.
  • Möten, virus och mänskor, del 1183När jag sist gick ut att vandra mötte jag bland många andra några vänliga mänskor. Det är sällsynt och det bör nämnas. Jag hade väntat länge på bussen och äntligen kom den. Det var då jag märkte att biljetten var borta! Man kan inte betala med pengar nuförtiden i huvudstads
  • Möten, virus och mänskor, del 1182XIV. Det finns släktingar i nästan allas liv. Förutom föräldrar och tre, senare fyra, syskon i barndomen hade han ingen faster. Däremot två morbröder, en moster och två farbröder. Ibland fick han besöka dem med sina föräldrar, ibland kom de på besök med familjer. Kusiner
  • Möten, virus och mänskor, del 1181Jag blev inviterad till en jordfästning. Den avlidna var inte en bekant till mig men en av hennes nära anhöriga hade bett mig komma. Han var nämligen mycket ensam och han ville också ha någon på plats som han själv bjudit in, så som de andra släktingarna hade. Så jag satte mi
  • Möten, virus och mänskor, del 1180XIII. Det hände en gång att ett bekant par berättade för min far om sina semesterplaner. - Vi kommer att åka till Baden-Baden, sade de. - Jaså, sade min far. Ja, själv åker jag till Kaskö-Kaskö. Vad far säger är alltid det rätta. Ty Kaskö är en riktig stad. Omsluten av
  • Möten, virus och mänskor, del 1179Nog känner man sällsamma varelser! Tänk på Anders, Beata eller Cecilia. Anders har fått för sig att sprutorna man gav folk under epidemin inte bara manipulerar våra gener utan också är omedelbart och ofelbart dödande. En avlägsen släkting till honom dog, i hög ålder. Naturligt
  • Möten, virus och mänskor, del 1178XII. Resten av skolgången förlöpte så: han flyttades från andra klassen direkt till fjärde. Här var han alltså yngst i klassen och den nya skolbyggnaden var alls inte lika trivsam som småskolan. Dock inte en av de allra värsta utbildningsfabrikerna: men där fanns korridorer.
  • Möten, virus och mänskor, del 1177Som ett led i vårt fortgående kvalitetsarbete har vi bett en oberoende konsult, ProKonsul Ab, faktagranska inlägg nr. 1157 (den 10 maj). Rapporten lyder som följer: - - - Bensin från nämnda Sagutank har abstraherats från ett av skribentens bilvrak, analyserats och provåkts.
  • Möten, virus och mänskor, del 1176XI. Och han och hans syster lekte med grannens barn. Hade man spelat boboll i Hangö, var det brännboll som gällde i Närpes. Landsvägen var inte mycket trafikerad och dög utmärkt för ändamålet. I boboll gäller det att befria medspelarna från deras bon så att de kan springa h
  • Möten, virus och mänskor, del 1175Situationen var hotfull, skulle det heta i ett reportage. Men jag är gammal och det är därför ganska likgiltigt hur det går mig i det jordiska. De som omringade mig var långa, unga män i fotsida och enfärgade kjolar. Deras ledare gick med Koranen i handen. De antastade också e