Bloggat i nätverket
Min kära hustru Ang Kuaw Chin dog 23/6 2024
Möten, virus och mänskor, del 1564Inför hatet, det outgrundliga, envisa och ihållande hatet, blir orden meningslösa.
Varje uppmaning till bättring och sinnesändring medför bara ett djupare hat hos henne som hatar.
Och i världen lyfter hon hatets kamp till nya instanser - hovrätten nu! - och nya områden. Hon Möten, virus och mänskor, del 1563En kvinna - hon som hatar - hatade sin yngsta dotter.
Det var inte ett sådant hat som syns för världen, o nej: hennes hat var insvept i många masker och kappor. De hette Svek, Falskhet och Feghet, också många andra namn hade de.
Hon som hatar älskar speglar. Där ser hon sig Möten, virus och mänskor, del 1562Bland vidskepliga betraktas fredagen den 13:e som ett särskilt olycksbådande datum.
Med nödvändighet inträffar vissa olyckor och katastrofer också under dessa dagar i mänsklighetens historia. Men övertron tar inga hänsyn till sannolikhetsberäkningar och logik. Man förstorar up Möten, virus och mänskor, del 1561Jag har dröjt och jag har väntat och jag har tagit all tänkbar hänsyn.
Detta inlägg publiceras långt senare än vad som är brukligt - långt in på förmiddagen. Men nu kunde jag inte vänta längre, för läsarnas behov går ändå först.
Det är Olga Ollonborre. Det är hennes violett Möten, virus och mänskor, del 1560Ibland... den som mött ett äkta, glödande hat någon gång... har kanske fått uppleva hur det flammar upp ibland, eller - om man så vill - hur det kastar en skugga av isande köld ständigt på nytt över livet när man inte väntar det. Också över ens allra närmaste, mest älskade.
Ho Möten, virus och mänskor, del 1559Karlavagnen är upp och ned, den har krockat med en Stor Björn och Laura ligger i diket.
- Skaklarna pekar i alla fall fortfarande på Polstjärnan, tänker hon och ruskar på huvudet. Det är klart och inte dimmigt.
När hon fick sin gula hatt, vart hon lätt förvirrad. Hon körde Möten, virus och mänskor, del 1558Hampus med hattarna har ett utvecklat hattsinne. När det kommer en kund, vet han genast vilken färg vederbörande behöver.
Det går inte till som i en vanlig butik. Det är inte så att kunden träder in i lopptorget och trevande eller avgjort säger: "Det skulle vara en hatt."
U Möten, virus och mänskor, del 1557- "När man är liten, orkar man vara i farten hela dagen", sade den lilla treåriga flickan barnsligt anspråkslöst till Gertrud och mig beträffande boken. "Och tänk på kineserna! Vi får i alla fall vara tacksamma för att förhållandena där borta är bättre idag."
Hon syftade på hu Möten, virus och mänskor, del 1556- Då behövs jag inte längre! säger [Miranda] och omfamnar hjärtligt Gertrud till avsked.
- Nej, nu är jag ju riktig! säger Gertrud glatt. Finns, och allt. Trevlig resa!
[Miranda] tar flyget hem. Det behöver hon ju egentligen inte göra, för fantasivarelser förflyttar sig hur d Möten, virus och mänskor, del 1555Och jag läste en bok, en gammal, gammal bok; jag läste den alla mina dagar.
Det är en mycket märklig bok, jag överdriver inte, för den är skriven av en treårig flicka.
Den handlar om våren. Hon berättar hur det är på våren och om det hon ser och upplever omkring sig.
Och Möten, virus och mänskor, del 1554Där var en man, och han öppnade tomatförpackningarna och började byta och plocka ut de bästa till sin.
Där var en expedit, han kom till platsen och förklarade att så fick man inte göra.
Då sade mannen: Jag kommer aldrig mera till denna butik.
Vem gjorde rätt? undrade Ge Möten, virus och mänskor, del 1553Den frågan kunde Gertrud inte svara på och hon bad mig köra istället.
Det gjorde jag och vi kom efterhand till ett ställe som var belagt av gula blommor. Hon plockade några av de blå.
Vidare förfor hon på följande sätt: de blå blommorna satte hon i en liten vas, egentligen 1552 fGoethe, alltså. Han sade att folk ser saker och ting i förhållande till sig själva (fast på tyska) och därvid ofta begår skamliga misstag. Men: "Ett vida svårare dagsverke pålägger sig de vilka, upptända av kunskapsdrift, strävar efter att observera naturens föremål sådana dessa Möten, virus och mänskor, del 1552Så Gertrud låg på rygg och flöt omkring bland näckrosorna i strandkanten, som Ofelia, men när vi skulle köra iväg backade hon in i en annan bil.
Det gjorde Shakespeare aldrig.
Den andra bilen var inte arg, inte alls arg, och hon ville inte ens höra på det öra med vilket hon Möten, virus och mänskor, del 1551Sedan åkte vi vidare längs Hitåvägen. Den är lång och just där den går över motorvägen bytte [Miranda] plats med Gertrud och lät henne köra. Jag ville koncentrera mig på att glo. Det är sällsamma skiftningar i tallarnas stammar och barrverk vid denna tid på året.
Men innan vi Möten, virus och mänskor, del 1550Det är en synnerligen grannlaga uppgift att ta reda på om en person existerar eller inte (se 1539), detta gäller även kvinnor.
Jag kan tänka mig att jag själv skulle känna mig sårad om någon gammal bekant kom till mig och frågade om jag finns.
Hur skulle jag närma mig fråga Möten, virus och mänskor, del 1549Jag talade en gång med en tant och inom kort vart där flera tanter som blandade sig i vårt samtal. De förökade sig oupphörligen och många tanter har sagt sitt sedan detta möte.
Det förändrade mitt liv.
Den allra första tanten hade talat och sagt: Man skall tvätta händerna f Möten, virus och mänskor, del 1548Då jag vaknade på morgonen hade jag nämligen litet ont i ryggen, vilket jag annars sällan har.
Det berodde naturligtvis på dykningarna i Bockgrottan, snöskottningen hos tomten och andra ovana ansträngningar.
Men jag satte mig vid datorn och skrev ner de sanna redogörelserna Möten, virus och mänskor, del 1547Dessa händelser timade för över trettio år sedan men jag minns dem som, om nu inte igår, så i förrgår.
Från K-järnaffären i Åggelby införskaffade vi fyrtio (det kan ha varit femtio) meter plastslang med en diameter på 50 mm. Tomten lånade oss en gammal sprutkanna. [Miranda], s Möten, virus och mänskor, del 1546- Det är en officiell skylt, sade jag till [Miranda]. De ä bar å åk. Kör på!
Litet konstigt verkade det ju men [Miranda] trodde mig och svängde in på den lilla avtagsvägen. Det var en officiell skylt.
Det var [Miranda] som körde, för jag hade stukat foten på Wiola Väinämöin Möten, virus och mänskor, del 1545Wiola Väinämöinens dagbok är nog ett falsarium, så tänker [Miranda] och så tycker jag.
Plöjningen av ormåkern skildras med en sådan detaljrikedom och sådana fackuttryck, att det finns skäl att befrukta Ilmarinen som upphovsman. Kanske ett tidigt försök att smutskasta den Gamle Möten, virus och mänskor, del 1544Bockgrottan är vattenfylld och övergiven nu, men vad gör väl det?
En fisk inser ju att i denna suggestiva trakt måste ligga en skatt begraven. Det behövs inga sagor för det.
Som jag strosade kring där med [Miranda] grubblade vi på var den kunde finnas. Visst kan man tänka o Möten, virus och mänskor, del 1543Och när så Malin Mandelmassas svåger äntligen hängde sig, gick det till på följande vis:
Thure hade en tid varit och blivit allt mera övertygad om omvärldens illvilja. Det borde vi ju alla vara, men Thure drabbade insikten särskilt hårt. Ty Thure var en känslig mänska.
Thur Möten, virus och mänskor, del 1542På sistone har det allt oftare hänt att jag gripits av en lätt svindel då jag blickat ner i de avgrunder av fantasilöshet som särskilt äldre mänskor exponerar för min fascinerade blick.
Det dråsar in högar med bön om hjälp med olika hälsoproblem till denna blogg. Här har vi nu Möten, virus och mänskor, del 1541I idéhistorien har alla företeelser ett samband, med undantag av de som inte har det.
När euron infördes, började man snart nog runda av beloppen. Först till jämna cent, sedan till närmaste 0 eller 5.
Ungefär samtidigt, tror jag, började kassorna önska att jag skulle ha en Möten, virus och mänskor, del 1540Däl kommo tle tlarrande kinesel på vägen flån forkakademin.
De logo och böjde på velben och alla så sklattade de.
Inte nog med att den fina men ack, så oundgängliga distinktionen mellan L och R är svår för de gula små, liksom den mellan D och T, långt värre är dock finskans s Möten, virus och mänskor, del 1539Det var en varm natt och jag kunde inte sova, jag gick på en liten promenad. Jag såg att en oljelampa flämtade längst inne i Gertrud's Clothing&Småting. Hon har synnerligen oregelbundna öppethållningstider men nu stod dörren på glänt.
Där finns mycket att titta på i den bu Möten, virus och mänskor, del 1538Lindström kom långsamt gående. Han har haft en hjärtinfarkt och han lider av diabetes. Utanför cafét där jag bor stannade han med ryggen mot skyltfönstret. èfaC, stod det med stora bokstäver på ryggen av hans ljusgrå jacka. Så kom han in.
- Hej, sade han.
- Hej, sade jag.
- Möten, virus och mänskor, del 1537Det var en sommarkväll i slutet av augusti, jag satt på balkongen och tittade ut mot skogsdungen. Då dök plötsligt fru Sparf, g. Höök, upp och tittade på mig över räcket.
Hon såg på samma gång förvånad och triumferande ut. Såhär, alltså... ni kan inte se mig nu, men ni kan för Möten, virus och mänskor, del 1536När jag sist gick ut att vandra såg jag en liten mörkgrön ask i gräset. Den hade storleken av två tändsticksaskar lagda på varandra, ungefär, och oförsiktigt nog gläntade jag på locket.
Den var full av elektrolyter. De var små och energiska och de sprakade i alla färger, så vi Möten, virus och mänskor, del 1535
Nedanstående kriminalfall har upptecknats av Ralf kring 1954-1955 med en dålig skrivmaskin:
- - -
EN CYKELTUR.
Nästa dag for barnen ut på en cyckeltur,de hade smörgåsar och limonad med sig för de tenkte stanna borta tills kvällen. Klockan tio begav de sig i väg.
De f Möten, virus och mänskor, del 1534Innan hans papper skrattar åt förgängelsen, en berättelse av Ralf. Den är skriven troligen år 1954-1956.
OM EN TJUV
Det var en gång en tjuv som stälde en stjälk från en blomma och försvann sen ljudlöst. Då stjärnorna lyste på himlen begav sig boven iväg med en båt ute på sj Möten, virus och mänskor, del 1533NÅGRA ORD OM NATUREN
Herr Mandelmassa redogjorde stillsamt för en upplevelse han haft av naturen.
Han hade lämnat sin hyresbostad i akt och mening att förskaffa sig en sublim erfarenhet, sådana som, enligt vad han låtit sig berättas, står att finna i den mer el. mindre orör Möten, virus och mänskor, del 1532Tuija-Tuulia kom in på cafét där jag bor.
- 1! sade hon då hon såg mig.
- 1, 1, sade jag vänligt. 3?
- 4... sade Tuija-Tuulia. 5b, 5 b.
- 8! utbrast jag med uppriktig medkänsla. 11, 16?
- 19, sade Tuija-Tuulia och hällde i sitt kaffe. 19c!
Det förhåller sig nä Möten, virus och mänskor, del 1531- En författare måste alltid förnya sig, viskade [Miranda]. Pröva på nya ämnen och genrer.
Jag beslöt därför att försöka mig på - läkarromanen! Bara att hugga i, in medias res:
- - -
- Nästa patient är herr Ping, sade sköterskan då hon lämnade rummet.
Doktorn stelnade Möten, virus och mänskor, del 1530Det var Malin Mandelmassa som gav mig uppslaget.
Hon berättade om en någraårig sångare som uppträdde på villkor att publiken vände ryggen till, annars var han för blyg för att sjunga.
Mina tankar gick till de olympiska spelen. Det är ett känt faktum att finländska idrottare Möten, virus och mänskor, del 1529- Nu, sade Humbert, har jag äntligen förstått det!
Humbert har examen i matematik och fysik och han kan förklara det mesta en lekman har användning för när det gäller dessa vetenskaper. Nu hade han tydligen för sig själv löst något problem i den högre skolan. Vad?
- Jag be Möten, virus och mänskor, del 1528Kap. XLVII
När Jag Tog Fel På Rätt Person Eller Tvärtom
Hon föreföll mig förunderligt välbekant. Jag hade sett henne. Yrsa gick på en kurs i knypplingens psykologi på Bemböle Förberedande Skola för Landsbygdens Yrken någon gång kring 1961.
- Hej, sade jag enkelt.
Hon Möten, virus och mänskor, del 1527Att bevara barnasinnet i hög ålder är viktigt för hälsan. Det är aldrig för sent att leka och det är bra mot ålderdomskrämpor att friska upp minnet och koncentrationsförmågan.
Så vi lekte en lek, en gammal, gammal lek, vi lekte den i alla våra dagar. Tio stickor på ett bräde Möten, virus och mänskor, del 1526Olga har färgat håret ljust.
Jag följde ändå med då hon bad mig förevisa stadens sevärdheter. Vi gick naturstigen. Vi betraktade vattnet. Där är det! Vi objektiverade begreppet 'strand' tills det var utplånat, ty där vattnet möter torr mark finns ingenting, ingenting att haka Möten, virus och mänskor, del 1525Dagen var het och när jag nådde caféets rand, lade jag min hatt, min kont och min vandringsstav på ett utebord.
Sedan gick jag in för att hämta ett glas vatten. När jag kom ut igen, satt där en gammal man på min plats.
- Se! sade han. Jag har hittat en hatt, en kont och en Möten, virus och mänskor, del 1524Min imaginära sångmö [Miranda] har en livslevande syster, Amanda.
Systern tänker gifta sig. Hon har bestämt datum för vigseln i november och bokat vigselförrättare, både kyrklig och civil. Det kan ju hända att hennes val faller på någon kandidat som inte är mantalsskriven i Fi Möten, virus och mänskor, del 1523Idag rev jag av det sista träningspasset inför spjutfinalen i OS.
Jag vill beskriva känningarna (tuntemus) de senaste veckorna för sport- och andra fånar bland läsarna och gör det med gängse finska termer inom parentes. För att underlätta referens till referaten i massmedier.
Möten, virus och mänskor, del 1522På en kulle ovanför Våtträsk finns en anläggning som ser ut som en stödbostad för bostäder.
Det är gamla byggnader nära förfall men de har inte överskridit gränsen. De stagas upp med linor, stöttor och förhoppningar. Deras ägare är en liten man med en stor hund.
Han är gamm Möten, virus och mänskor, del 1521Med olyckan gick det till så: herr Mandelmassa tjänstgjorde på den stora gården. Han var bara fyra år när han en tidig morgon i oktober-november befann sig i sin vanliga drängtjänst högt uppe på höskullen. Där var lågt i tak och inga vuxna kunde arbeta där. Skrämd av en katt (de Möten, virus och mänskor, del 1520Några ord om Olgas syster är också på sin plats, då jag nämnde dem båda för några dagar sedan.
Malin Mandelmassa och hennes man kommer ibland till cafét där jag bor. När jag skrev att "Malin är stel och behärskad i alla situationer" avsåg jag hennes strävan att diskutera alla Möten, virus och mänskor, del 1519Hur det var, råkade jag sedan ändå avlyssna en kollokvial dialog mellan Gertrud och gubben Hedenswärd. De kom ju överens i Padasjoki om fortsatta samtal. Det var inte att tjuvlyssna, de bara glömde bort mig på cafét där jag bor.
- Hör, sade Gertrud, det åskar!
- Att fiska i Möten, virus och mänskor, del 1518Hur det är, vet jag inte.
Med Goethes, Runges och Wittgensteins kunskaper i ryska. Om de kunde språket, visste de måhända att där finns två ord för blått. Sinij (синий) och goluboj (голубой).
När Goethe ville lära känna färgernas väsen och när Wittgenstein med färgcirkelns Möten, virus och mänskor, del 1517När Olga kommit över sin inspiration, ringde hon och bjöd in sig själv. Till mig.
- Jonej, sade jag, jag kan ju visa dig environgerna... Över min tröskel slipper bara skygga varelser av luft och ljus.
Olga hade en liten vit Volkswagen. Hon kör sällan med den, den står för d Möten, virus och mänskor, del 1516Vid ett informellt postsymposium på det café där jag bor, bad jag Gertrud återvända till den dröm hon berättade om - den med prislapparna i hallonträdet. Den lät intressant.
Hon tror på det undermedvetna och sådant, så det var inget problem för henne. Och följande natt gick ja Möten, virus och mänskor, del 1515Ja, almanackan är sista juli nu.
Mc och Lindström avstod från inlägg. Lindströms målande hade förändrats och förbättrats i Wakefield. Han hade gjort skisser i Sjödistriktet och hans tolkning av hallonträdet var koloristiskt utsökt. De blåvitrandiga bären är inte lätta att åter Möten, virus och mänskor, del 1514Mitt eget inlägg på symposiet var kort. Jag presenterade [Miranda], min imaginära sångmö, och hennes släktträd. Pappa Prospero m.fl.
Miranda betyder ”den beundransvärda” eller rentav tillbedjans- men inga tillber jag obefintliga.
Sedan tog de muntra fruarna från Borås vid. Möten, virus och mänskor, del 1513Idag var Gertrud skrudad i olika ljust blå nyanser. Hon svängde sig ett halvt varv inför publiken innan hon inledde:
- Jag vill komma med några små kommentarer till Fros förtjänstfulla analys av påskharefenomenet. Det var Mc som fäste min uppmärksamhet...
- Va? sade Möten, virus och mänskor, del 1512- Jag förstår din oro, sade Fro.
Han är haronom, som nämnts, och i början av studierna ingick både freudiansk och lacansk psykoanalys med särskild inriktning på harar. Inte explicit påskharar men dessa ingick naturligtvis som en underavdelning när det gällde att utforska hare Möten, virus och mänskor, del 1511- Är det en spegel du har där? undrade Mc.
- Ja, sade Gertrud vänligt. Hon hade ställt upp spegeln mot ett träd och hon bytte dräkt för varje samling under de dagar symposiet varade, dessutom till morgon, kväll och kaffet.
- Du kanske speglar dig i den? undrade Mc.
- Ja, sade Möten, virus och mänskor, del 1510Beata ansåg sig självskriven som ordförande.
- När man skriver något, inledde hon vårt första kollokvium under det underbara hallonträdet, är det alltid om något man själv upplevt. Även om man fantiserar, kan man bara fantisera utgående från egna minnen och upplevelser, inte Möten, virus och mänskor, del 1509Den första jag såg när jag anlände, var Mc. Det förvånade mig. Han var ju inte inbjuden sedan han inte infann sig ifjol. Men han hälsade mig glatt och berättade att han inte hört väckarklockan, att han missat tåget, att han haft ett viktigt osv., osv. I själva verket infann han s Möten, virus och mänskor, del 1508Först något om förberedelserna för symposiet och dess tillkomst.
Nu har [Miranda], min imaginära sångmö, en viss betydelse i detta sammanhang - det är ju ändå jag som skriver - och jag inhämtade i ett tidigt skede [Mirandas] syn på saken:
- Tag dem med dig allihopa! Tag med Möten, virus och mänskor, del 1507Följande dag gick jag rakt genom Lahtis och tittade på hoppare i plastbacken. Ingen vågade sig ut på flykt från den högsta.
Jag följde sedan Jalkarannantie längs Vesijärvis södra strand. Till kvällen blåste där upp en styv kuling från sjön. Så tog jag en väg till Padasjoki som Möten, virus och mänskor, del 1506På morgonen kom ett lätt regn som gjorde det lättare att vandra. Cecilia Silfvernoos’ kusin (hon heter Hopia i efternamn) bor i Mäntsälä, nära den stora kyrkan man tycktes dyka in i med bilen när man anlände söderifrån förr i världen. Nu finns där en ringväg. Kusinen är pensioner Möten, virus och mänskor, del 1505Morgongryningens gudinna Eos knuffade mig med rosende fingrar mot Savio i Vanda. Beata Ödegåårdhs kusin är pensionerad lärare. Hennes lägenhet såg ut som en lärares bostad bör se ut och därför finns inget att tillägga. Alla ting stod i givakt i eller på därför avsedda utrymmen. J Möten, virus och mänskor, del 1504Padasjoki!
Den årliga konferensen i Padasjoki med personage från bloggen närmar sig. Mottot är alltid detsamma, "Kring hallonträdet", men föredragshållarna varierar.
Det första som hände när jag anträdde vandringen till symposiet, var att min ryggsäck gick sönder. Det stora Möten, virus och mänskor, del 1503På trottoaren stod en rollator.
Till den hörde en tant och tanten frågade mig: - Vill du komma med på en begravning?
Naturligtvis, alltid redo! Men hon avsåg fågeln.
En liten fågelunge låg rädd och darrande vid stenfoten. Hon ville ha livet av den. Hon ansåg det barmhärt Möten, virus och mänskor, del 1502Och alltid händer det något som gör att man måste oroa sig!
Knappt hade jag skrivit om besöket av Mimmi Pigg (1491, den 8 juli) förrän jag läser följande alarmerande text på BBC:
"Disney has confirmed it is investigating an apparent leak of internal messages by a hacking gr Möten, virus och mänskor, del 1501Två grannar jag har i min boning
med tobak och med parfym.
Från luktvattnet ges ej förskoning
och röken, den står som en plym.
Den stinkande tanten är vänlig
och mannen med pipan också.
Den olägenhet som de vållar
- den kan de ej förstå.
Jag kväljs av de bloss som han Möten, virus och mänskor, del 1500Vad skall man tycka om det nya systemet, som S tagit i bruk?
Fastän det var många som efterlyste ett sådant, hörs nu lika många kritiska röster. Tar VAR (Video Assistant Referee) tillräcklig hänsyn till sportens anda eller fördärvar man spelet?
Det var en vanlig torsdag (en Möten, virus och mänskor, del 1499Klas med det genomskinliga huvudet, han som jag berättade om den 7 juli (del 1490), var egentligen en ganska ordinär skolelev. Man vande sig snabbt vid hans speciella utseende och han utmärkte sig inte på något sätt.
Han var slätstruket vanlig. Det är bara en incident... elle Möten, virus och mänskor, del 1498En av mina föregångare, Johan Ludvig Runeberg, utgav Helsingfors Morgonblad åren 1832-1837. Om sina journalistiska erfarenheter berättar han i dikten Vid en källa.
Som redaktör är man beroende av källor av skiftande slag. Helsingfors var vid denna tid med sina omkring tiotusen Möten, virus och mänskor, del 1497 BEn alltmera högröstad inre opinion kräver nu att jag också skall berätta mera om henne jag kallat "den lilla svarta kvinnan", hon som försökte dränka sig.
Men jag visste inte mycket själv. Som jag sade, ville hon inte ens avslöja sitt namn.
Först när jag sade att det är abs Möten, virus och mänskor, del 1497 AHit går en enda buss, det är nr 999, och ungefär var femtonde eller tjugonde minut passerar den mig i någondera riktningen. Jag sitter på hållplatsen och är mån om att med en nonchalant habitus ordlöst instruera chauffören att inte stanna. De flesta bussarna åker helt tomma.
J Möten, virus och mänskor, del 1496 DGull-Viva Noreply var ensam om sitt namn i Borås. Hennes nummer hittade jag genast och hon svarade snabbt. Hon mindes mötet i Evitskog.
Gull-Viva kommer också längre norrifrån, men bara cirka trettio kilometer ("tre mil", sade hon). Hon är hemmafru och hennes man arbetar i en Möten, virus och mänskor, del 1496 CDet tog en god stund att få tag i Cecilia när jag väl fått låna en telefon av Robert i B-trappan. Det finns så många 'Silfvernoos' i Borås och trakten där omkring.
Och när jag fått tag i rätt person, mindes hon mig inte först men eftersom hon varit i Evitskog vid samma tidpun Möten, virus och mänskor, del 1496 BNu, just nu, ringde mig Beata Ödegåårdh från Borås.
Hur hon kunde få tag i mitt nummer är mera än jag kan begripa, för jag har ingen telefon.
Hon krävde att få ett beriktigande infört. Det har hon rätt till enligt alla journalistikens moralkodex. Jag hade påstått att hon s Möten, virus och mänskor, del 1496 AKlart vitt ljus lyser i sockertoppens stora fönster på taket. Det är en tillbyggnad där målaren försöker tvinga det röda att te sig så rött det någonsin förmår i elektriskt dagsljus.
Under golvet bygger en annan man fioler. Men här händer också annat. Ett misslyckat konstverk Möten, virus och mänskor, del 1495Men blev det då slut på allt hovskvallret? Pappa, berätta mera!
Nej, inte alls. Den oförvägne riddaren hade en väpnare, en ung pojke som en morgon syntes till stallet gå.
Där blev han varse en eldig springare som fått en black om bakfoten. Väpnaren synade hoven och befriade Möten, virus och mänskor, del 1494Den 20 juni utlovade jag alla läsare en riktig saga. Ta den som en belöning för uthållighet.
"Det kommer en gång att finnas ett land som har en kung som bor i ett slott" började jag preliminärt och utlovade en traditionell story med prinsessor och drakar.
Tidsformen var fut Möten, virus och mänskor, del 1493Borde jag alls nämna det?
Kanske inte. Men å andra sidan: en gång journalist, alltid journalist. Demokratin dör i mörker.
Mitt fotbollsintresse flammade upp m.a.a. EM i Tyskland och jag besökte även FC Bemböles match mot HöPS (Hölmölän Palloseura; se inlägg 1480 och 1481).
Möten, virus och mänskor, del 1492Man får inte tänka att admonitjonismen, som jag preliminärt presenterade den 3 juli (1486 F), främst är en ad hoc-ideologi för ilskna gamla tanter av båda könen. Den är mera än detta, den har en noga genomtänkt teoretisk grund. Bland föregångare till admonitjonismen idag vill jag Möten, virus och mänskor, del 1491- Det gäller bara att ha rätta boktitlar, sade grannfrun. Maud Gonne heter hon.
Så jag kilade in Kvartetten som sprängdes mellan Kompositförstärkning av betong i vardagslag och Pålning för husbehov. Sedan hördes inga flera explosioner. De gamla huskonsterna är ofta effektiva f Möten, virus och mänskor, del 1490För en tid sedan berättade jag om hur jag i drömmen samtalade med [Miranda] i domkapitlet - av alla jordiska ställen! - i Borgå. Som även i verkligheten glömde jag ibland namn på författare och verk jag läst. Och det märkunderliga var att denna drömda [Miranda] fyllde i de rätta Möten, virus och mänskor, del 1489I förrgår berättade jag om henne som såg underbyggarna. Jag gjorde det kanske med ett lätt ironiskt leende tangentbord kanske.
Men igår kväll när jag vred mig grymt på min halm hörde jag en explosion.
En liten en. En mycket liten en, det var som när Lucille stryker eld på e Möten...Det knackade på dörren.
Det var Värken, Smärtorna och Hopplösheten.
- Jaha? undrade jag.
- Det blir ingen blogg idag, förklarade Värken. Skonsamt men bestämt.
Smärtorna och Hopplösheten höll med.
Det var inte utan att jag själv också gjorde det.
Det finns någon Möten, virus och mänskor, del 1487- Nej, sade Bertrand. Nej, jag begriper det inte!
Han såg på mig med uppspärrade ögon och tom blick. Han liknade grannas mor när hon - fyra månader och elva dagar efter att ha sett underbyggare - försökte komma till rätta med sin upplevelse. Småfolk finns ju bara inte... men ä Möten, virus och mänskor, del 1486 LHOPKLISTRADE BERÄTTELSER XII/XII
Framme. Var det verkligen hit jag skulle?
Talet tolv kan divideras med sig självt, med 6, 4, 3 och 2 och med 1. Det kan också divideras med många andra tal men då får man en massa decimaler och dem får jag inte betalt för.
Klockan har XI Möten, virus och mänskor, del 1486 KHOPKLISTRADE BERÄTTELSER XI/XII
Det finns i Jokioinen en trådfabrik dit vilsna författare och rådvilla skribenter ofta vänder sig. De har trådar för alla behov och de har förfaren personal som gärna bistår med att knyta samman dem.
Men det är långt till Jokioinen. Bor man Möten, virus och mänskor, del 1486 JHOPKLISTRADE BERÄTTELSER X/XII
Ingen stiger av i Mäkkylä.
Om någon skulle göra det, är det närmast någon som vill göra sig märkvärdig eller så är det en vilsen turist. Något liknande gäller vissa andra stationer men inte alla.
Jag föredrar att gå. Rutten är utomordentli Möten, virus och mänskor, del 1486 IHOPKLISTRADE BERÄTTELSER IX/XII
Svante från Alberga är ingen diktare. Här finns dock en Shellstation, flera skyskrapor och på andra sidan järnvägen gamla trävillor.
Eftersom jag inte visste vart jag var på väg, fick jag fråga många förbipasserande innan jag var framme. ”Fr Möten, virus och mänskor, del 1486 HHOPKLISTRADE BERÄTTELSER VIII/XII
Nu hade jag redan åkt över tjugo kilometer och det var dags att byta buss.
- Peta inte i näsan! ropade jag glatt och klev av. Torka den i stället!
Fruarna Ödegåårdh, Silfvernoos och Noreply syntes inte till. De har antagligen återvänt Möten, virus och mänskor, del 1486 GHOPKLISTRADE BERÄTTELSER VII/XII
Olga Ollonborre steg på samma buss i Ytterby. Det var verkligen ett sammanträffande! Jag hade aldrig träffat författaren förut och visste inte hur hon såg ut. Men ingen, ingen annan kunde ha just denna knipsluga blick än författaren till den un Möten, virus och mänskor, del 1486 FHOPKLISTRADE BERÄTTELSER VI/XII
Först efter några års samlande ansåg jag mig förberedd nog att själv börja rikta förebråelser mot okända mänskor (jag hade övat med en utvald skara f.d. vänner).
På bussen till grannstaden såg jag nu en äldre kvinna som fick hjälp att ta sig Möten, virus och mänskor, del 1486 EHOPKLISTRADE BERÄTTELSER V/XII
I sinnet har jag ordnat och klassificerat alla slags tillsägelser jag fått under årens lopp. Tyvärr blir de färre med åren, eftersom man i allmänhet ogärna ger åldringar reprobationer. Detta missförhållande har jag försökt kompensera med att i st Möten, virus och mänskor, del 1486 DHOPKLISTRADE BERÄTTELSER IV/XII
IV.
Hon satt i kassan, fastän det var början av juli! (En glass köpte jag också.) Kunderna var få och snabbhänta och vi kunde samtala i ro. Den enda kunden var en äldre kvinna, som varit förlovad med Bror Duktig. Bror är filatelist, han är nu Möten, virus och mänskor, del 1486 CHOPKLISTRADE BERÄTTELSER III/XII
När den lilla svarta kvinnan gått med sina memoarer, satt jag kvar. Dagen var het och mitt hjärta gammalt och påfrestat. Jag bläddrade intresselöst i Olga Ollonborres antologi ”Romantiska dikter för små och stora” och en fluga surrade envist mo Möten, virus och mänskor, del 1486 BHOPKLISTRADE BERÄTTELSER II/XII
Ja, beträffande det föregående... Det var ifjol jag satt utanför R-kiosken i Åggelby. Dit kom en kvinna som inledde ett samtal.
Hon ville att jag skulle komma hem till henne på en kopp kaffe.
Med en monogam huvudskakning avböjde jag henne Möten, virus och mänskor, del 1486 AHOPKLISTRADE BERÄTTELSER I/XII
Myndigheterna överträffar sig själva.
Äntligen, tänkte jag. Äntligen! Hur många år dröjde det inte...
Det kom nämligen ett meddelande, både per SMS och e-post: Kvinnan ni reserverat har anlänt och kan avhämtas från Småstads bibliotek.
So Möten, virus och mänskor, del 1485Som ung redaktör fick jag en gång göra en intervju med en person som var över sjuttio år äldre än jag själv. Det gav sällsamma perspektiv.
Pär och Pål som jag berättade om tidigare är 170 år, men det är deras sammanlagda ålder. De är vardera bara 85. Däremot är bensinstationsf Встречи, вирусы и люди, часть 1484Сегодня 1 июля. В этом году в течение шести месяцев я пытался сказать что-нибудь умное по-шведски.
Миранда шепчет, что у меня ничего не получилось.
Поскольку я всегда готов пробовать новые пути, теперь пишу по-русски. Я также охотно признаюсь, что мне хотелось бы иметь бол Möten, virus och mänskor, del 1483Idag såg jag pratkvarnen från igår på stan och hans tillstånd var oförändrat. Men han viftade glatt.
Det som hände var att han, vi kan kalla honom Putte, just när han skulle gå, drabbades av en synnerligen ovanlig åkomma. Han tystnade plötsligt med halvöppen käke och han kunde Möten, virus och mänskor, del 1482Det ringde på min sällsynta dörr och det var en pratkvarn som kom på besök. Ringningar är obehagliga - det kan vara polisen! - och först var jag inte hemma men sedan öppnade jag i alla fall genom titthålet och han är ännu äldre än jag och han orerade ”en liten stund” på väg till
Senaste kommentarer