Pages Navigation Menu

Gratis blogg till alla

Bloggat i nätverket

  • Möten och mänskor, del 139Upplagan är många hundra exemplar och varje tidskrift skall sättas i ett kuvert. Jag utlokaliserar min verksamhet och sitter vid ett litet bord framför butiken i Helsingfors centrum. Varför gör denna enkla handling de förbipasserande språksamt vänliga? Nog satt jag där ocks
  • Möten och mänskor, del 138När jag skriver om egenheter bland mänskors barn, är det naturligtvis viktigt att den som inte bör känna igen sig, inte känner igen sig. Därför blandar jag med lätt hand orter och omständigheter så att helhetsbilden blir sann men namn och andra kännspaka fakta kan byta plats.
  • Möten och mänskor, del 137”Jag går omkring i mitt Pompeji, bland ruiner”… Orden hos Olle Adolphson kommer för mig när jag skjutsar personen runt i staden. Personen har återvänt till den plats och de platser personen bebodde före skilsmässan. Det är en planlös färd utan mål och mening och en tårfylld
  • Möten och mänskor, del 136Är det höstens närhet som gör dem pratföra? För när hon som l. m. m. d. [del 132] har gått, kommer kioskens innehavare ut och beskärmar sig över några vandaliserade uteväxter: ”Gud gav mänskorna en hjärna men de använder den inte!” Han är från Irak. Jag instämmer i hans uts
  • Möten och mänskor, del 135Guld på marken ligger, ingen tager upp det. Vad är det? Det är nog jag. Som ibland skäms för att stanna och plocka upp en tom flaska eller burk och förvandla den till kontanter i butiken. Ändå har denna enkla transaktion räddat min dagsekonomi många gånger under årens lopp.
  • Möten och mänskor, del 134Det händer ibland att jag plötsligt tänker: Nu ringer X! Och efter någon sekund ringer faktiskt telefonen. Men den som ringt upp mig är lika ofta Y eller Z. Det är alltså själva strålningen jag på något sätt skulle ha registrerat – tankeöverföring är det inte fråga om. Vår
  • Möten och mänskor, del 133Till mina föräldrars bekanta hörde ett äldre par som förnekade att någon mänska någonsin satt sin fot på månen. Allt var inspelat i någon ödemark i USA. Nu hör jag ett kaffesällskap diskutera samma sak. En av dem är av samma åsikt som de gamla. Han ser ut att vara den mest
  • Möten och mänskor, del 132Ach, vad hon liknar min mellersta dotter! Det är den första darrande skoldagen. Man bogserar båtar upp från stranden. En polispatrull stannar bilar som överskridit hastighetsbegränsningen vid skolan. (Jag tycks vara den enda som får passera. Jag har bråttom bara till himlen me
  • Möten och mänskor, del 131De behövde inte tala om för oss att de var ryssar, det syntes. Han var lång och bred och den doft som omgav honom kom kanske från björkparfym? Sådan menade Stieg Trenter ibland i sina romaner att männen använder där borta. Hon var i sig själv färgrik och dessutom färglagd p
  • Möten och mänskor, del 130Jag mötte också en man som lever bara i minnet. De möten jag här beskrivit har gällt de levande. Nu handlar det inte om nuet utan om framtiden och det förgångna. Bland författarna till de många nötta småskrifterna i skilda ämnen i en bortglömd låda lyser plötsligt ett namn
  • Möten och mänskor, del 129I det stora varuhuset. I den främmande staden. I kön vid kassan – är det inte R.? För säkerhets skull måste jag fråga – jo, det är han. Det är minst tolv år sedan sist och R. är nu grånad, böjd och medfaren. Den förändringen har skett med spritens hjälp. Och hans lungor är
  • Möten och mänskor, del 128Lögnen har många ansikten och häromdagen visade den mig ett av de mest förbryllande. En man från sydligare länder vände sig till mig och berättade om sig själv, sin familj och sitt arbete. Det var en intressant berättelse med detaljer som gav den trovärdighet. Han var nämligen
  • Möten och mänskor, del 127Sällan spörjer nutida turister infödda om vägen. De står med sina underbara dosor där vägarna korsas och betraktar dem i stället för omgivningen. Pappa Turist höjer blicken och pekar ut en riktning, mamma Turist följer och dottern eller sonen traskar efter. Det kan också hä
  • Möten och mänskor, del 126På barrstigen utgör trafikens buller invid en ständig bakgrund. Det dröjer därför innan jag noterar att utryckningsfordonets siren har ljudit ett bra tag nu och att ljudet inte försvinner som vanligt. Framme vid vägkorsningen ser jag ambulans och polis och på asfalten blod
  • Möten och mänskor, del 125Man kan inte springa från sina bekymmer. Men man kan alltid försöka. En varm och tidig och lördagsmorgon i juli finns det bekväma stolar framför stadskansliet för den som ostörd vill betrakta Salutorget i Helsingfors. Några enstaka måsar och andra renhållningsarbetare är
  • Möten och mänskor, del 124Vad du än är särskilt bra på, finns det en åttaårig asiat som gör det ännu bättre. Denna insikt är nedslående för många men man kan också vända på den: vadhelst du misslyckas med, finns det de som misslyckas ännu gruvligare. -Det var värre när Vasa brann, brukade min far sä
  • Möten och mänskor, del 123De är åtta kineser. Alla är de små. Tre är mycket små. De tilltalar mig i ett ärende av yttersta vikt. Efter en stunds grubblande lyckas jag hjälpa dem i deras trångmål. Medan detta avhjälps, samtalar jag med en av dem, hon är tydligen deras taleskvinna därför att hon bäst
  • Möten och mänskor, del 122Jag kommer i samspråk med en äldre kvinna och samtalet är i och för sig intressant – om mänskor, om platser, det vanliga. Men en egenhet har hon. Medan hon pratar, går hon runt i den lokal hon är i färd med att iordningställa. Och ofta måste jag be henne upprepa vad hon sag
  • Möten och mänskor, del 121De prestabilerade systrarna [10 juli] överträffas nästan av ett ilsket äkta par jag konfronterades med på en ranch i trakten. De kom åkande uppför backen till huvudbyggnaden i en liten bil med öppna sidorutor. Som i en serieteckning lutade sig båda ut och for ut i en ström av
  • Möten och mänskor, del 120Han som väntar sig att inte hinna läsa ut sin Bibel i det jordiska, har trossyskon som man möter ibland. I himlen är det tre ting som kommer att förvåna honom, sade Martin Luther: -Där finns så många som han aldrig väntat sig att han skulle återse där. -Där saknas så många
  • Möten och mänskor, del 119En sista kund innan jag lämnar antikvariatet i Helsingfors. Där finns som bekant ett litet kaffebord i hörnet och samtalet rör sig kring släktingar och hemtrakter. Och det visar sig till bådas överraskning att min mormors farmor var hennes farmors mormor. För fyra generatio
  • Möten och mänskor, del 118Men tillbaka till antikvariatet. Några kunder lämnar bestående minnesspår (21 juli, del 112), en annan var en äldre, vithårig man som också ville köpa en Bibel, en på estniska. Han berättade att han läser ett stycke i Skriften på olika språk som daglig andakt. Han har nu läst
  • Möten och mänskor, del 117Centralt undangömd är den tredje statyn i parken, den heter ”Eino Leino”. Visst har han också begåvats med en liten sockel men när sommaren blommar är det många turister som passerar utan att se honom. Amanda har sin springbrunn, Runeberg är mera upphöjd. Ändå är det den 6 juli s
  • Möten och mänskor, del 116Mellan mig och statymannen står Runeberg staty. Hon från Uganda frågar mig vem det är. I hastigheten lyckas jag inte extemporera en adekvat översättning till något av de språk hon behärskar – finska, luganda, tyska, franska eller engelska – av exempelvis Hjalmars ord till f
  • Möten och mänskor, del 115Det finns dock folk i närheten som önskar bli beglodda. Jag intar i stället en bänk i Esplanadparken och kan titta på en ung man som står bredvid en handgjord skylt som uppmanar alla att ställa en fråga till en ateist. Det bildas inga köer och jag har inte heller lust att deba
  • Möten och mänskor, del 114Girigheten är en dödssynd men är nyfikenheten det också? ’Nysgjerrig’ heter det på norska men ordet ’nygirig’ är knappast längre gångbart i svenskan. Det missförstås. Jag tror att den inte är det. Därför förundrar jag mig ständigt över vad mänskor gör och försöker förstå det.
  • DebattUr Aftonbladet 6 april 2019 Debatt//Valfrihet ska inte vara beroende av riskkapitalister som ingenting riskerar, eftersom skola, sjukvård och kommunikationer alltid har en kundkrets som bara tilltar i mängd. Det är en sak för samhället.// Lasse Henriksson, tidigare ledarskribe
  • Möten och mänskor, del 113Med åren blir det naturligtvis allt mera kunskap om mänsklig ondska som samlas i det otillgängliga rum vars dörr heter bikten och vars lås heter tystnadsplikten. Det som Gud kastat bakom sin rygg, skall ingen mänska dra fram i ljuset. Men det finns ondska som inte biktats och
  • Möten och mänskor, del 112En gammal, sliten anekdot handlar om de två skoförsäljarna som skickats till Afrika för att sondera marknaden. Den ena telegraferar hem: Hopplöst. Ingen här använder skor. Den andra telegraferar hem: Lysande utsikter! Ingen här använder skor. Jag stod några dagar i ett
  • Möten och mänskor, del 111”HELL” stod det med stora, vita bokstäver på hans svarta T-tröja. (Och det var i ordets entydiga, engelska betydelse.) Han såg ut som en normal finländsk man. Varför detta budskap? Jag började iaktta dem jag mötte för att ta reda på vilket budskap de ville förmedla till omvärl
  • Möten och mänskor, del 110Akta er för fotografer! På en tidig vandring i Staden på åsen möter plötsligt en suggestiv syn. Långt, långt borta höjer sig en klunga vita höghus ur tallskogen men nere i dalen ligger morgondimman kvar. Husen blänker vita i fjärran, de ser ut att flyta i luften och sväva.
  • Möten och mänskor, del 109Många som inte duger till annat arbete ”läser sig till präst” i statskyrkan. Och för den som inte ens där låter sig anpassas, finns det alltid tillfälliga grovjobb. Jag har gjort en del inhopp i flyttbranschen under sommaren. Det är vanligen enkelt och väldefinierat – det g
  • Möten och mänskor, del 108Medan bloggen varit i en veckas olag, fortsatte jag att betrakta mänskorna i vimlet. Det finns en ung kvinna som gått in för att göra sig pengar på brustna illusioner. Men alla såg ut att njuta av dem. Man ser henne ibland i verksamhet i huvudstadsregionens folknöjen. Hon d
  • Möten och mänskor, del 107När solen visar sig framåt kvällen, är det mycket folk i rörelse mellan Esplanaderna. Turister, mest. Men jag är ute på promenad efter en lång dag som tillfällig inhoppare i en affär i centrum. Med milt vemod finner jag att mänskorna både är och blivit främmande sedan jag bodd
  • Möten och mänskor, del 106Syskon, ja. Jag stötte på två systrar som handlade i prestabilerad harmoni. Det kan hända att någon läsare vill ha en exakt beskrivning av dem. Det skall han få: de såg ut som åkerspöken. De rörde sig mellan borden i servicestationens café. Det var tidigt på morgonen. Deras
  • Möten och mänskor, del 105Så länge vi nu lever. Risto är inte så särskilt gammal men han har en del fysiska krämpor som gör att det inte är obefogat när han ofta talar om döden. Men han gör det inte med njutningsfullt självmedlidande utan han fogar därtill en allvarlig uppmaning: tag vara på varje
  • Möten och mänskor, del 104Om det undgått någon, är det äkthet och liv jag avhandlat i det föregående. Henne som hatar har hatet gröpt ur, hon är nu ett vandrande skal och en robot. Vad betyder det att tala med och inte till varandra? Alla har väl varit med om att möta en nära släkting man inte träff
  • Möten och mänskor, del 103Till sist mötte jag så en levande. När jag kom ut på gatan med kaffet var alla de små borden upptagna. Hon såg det. Hon sade: Sitt här, jag skall just gå. Men hon gick inte. Först upplyste hon mig nämligen om att hon måste gå hem och vila. Hon såg ut att vara kring åttio år
  • Möten och mänskor, del 102Hon vände sig om i huvudstadsbussen och tittade förbi mig ut genom fönstret. Jag nickade lätt mot henne – för visst hade jag träffat henne någonstans? Efter en stund kom jag på det: hon var ingen bekant men hon liknade en av våra nya idrottsstjärnor, som jag ofta sett på bild.
  • Möten och mänskor, del 101Men all teori är grå och jag varvar nu litteraturen med några Möten. Matti är död. Han gick långsamt och osäkert med stöd av en rullstol. För en kort tid i somras var jag hans granne då livet slungat mig dit och jag lyckades återfinna hans stulna rullstol. Bland Mattis dryc
  • 1991 Wolf BiermannWolf Biermann gjorde sig känd som trubadur och en jämförelse av visornas litterära kvalitet med diktbokspoesins är orättvis. Dels är mycket beroende av den speciella tiden och platsen för framförandet, dels innehåller Biermanns visor många anspelningar som inte låter sig begripas
  • 1990 Tankred DorstOckså Tankred Dorst hör till de bortglömda – åtminstone i litteraturhistoriska verk på svenska och finska. Ändå belönades han med det ärorika Schiller-Gedächtnispreis så sent som år 2010 och på listan över dem som mottagit det priset finns idel tranor. Men en regissörs verk sä
  • 1989 Botho StraußBotho Strauß menar att det tyska kulturarvet sedan länge har förfuskats, egentligen tog vanvården sin början redan i och med upplysningen. I Anschwellender Bocksgesang, några år efter Büchnerpriset, anspelar han på den antika tragedin – ”bocksången” var en hädisk drift med högre
  • 1988 Albert DrachIroni stegrad till cynism, det var vad Albert Drach ville. Lyssna till hans Pölsång: Pfützenlied Das Wetter welkt in grauem Schmutz. Der Pinien brauner Krönungsputz Sinkt ab wie alle Königsmützen In graue Pfützen. Und was mißliebig Zynisch wie Kometenhohn geschweift
  • 1987 Erich FriedOm kärlekens autonomi – han använder inte den termen – skriver Erich Fried i Was es ist: Es ist Unsinn sagt die Vernunft Es ist was es ist sagt die Liebe Es ist Unglück sagt die Berechnung Es ist nichts als Schmerz sagt die Angst Es ist aussichtslos sagt die Einsich
  • 1986 Friedrich Dürrenmatt’Förväxlingskomedi’ är fel ord för att beteckna Friedrich Dürrenmatt pjäs Die Physiker – trots att den har underrubriken ”Eine Komödie in 2 Akten”. På ett mentalsjukhus finns tre patienter – de heter Einstein, Möbius och Newton. Dürrenmatts tragiska fars skrevs i början av sex
  • 1985 Heiner MüllerUnder kriget vistades Bertolt Brecht i Finland och hans pjäs Herr Puntila und sein Knecht Matti har handlingen förlagd till ”Tavastland naarschtans” [någonstans]. Citatet därför att den också uppfördes på dialekt på Närpes nya stolthet Vridin – vridläktaren – och skoleleverna
  • 1984 Ernst JandlHur är det egentligen på landet? Enligt Ernst Jandl går där till såhär: auf dem land rininininininininDER brüllüllüllüllüllüllüllüllEN schweineineineineineineineinE grununununununununZEN hununununununununDE bellellellellellellellellEN katatatatatatatatZEN mi
  • 1983 Wolfdietrich SchnurreEn envis diktare för barn – också – är Wolfdietrich Schnurre. Liksom de andra tyska diktarna är han i sin lyrik upptagen av sin nations särskilda skickelser. Och han var med och grundade Gruppe 47. På vad vis skiljer han sig då från de andra? Barnasinnet, kanske? “Was will
  • 1982 Peter WeissPeter Weiss ville dokumentera orättvisor i världen och samtidigt i dramatisk form framställa det godas kamp mot det onda. Han var verksam som författare av romaner och skådespel, som filmregissör, översättare och bildkonstnär. Han skrev på tyska men bodde i Sverige i många produk
  • 1981 Martin WalserEnzensberger (1963) och Handke (1973) är ännu, åtminstone fysiskt, levande författare vi mött i raden – den tredje är Martin Walser, idag 92 år gammal. Skall man känna skuld eller inte känna skuld, bör man vältra sig i den eller beslutsamt ta avstånd från varje antydan om en
  • 1980 Christa WolfHan var en vänsäll, tyskspråkig lärare från Sverige som gästspelade vid fakulteten när jag inledde mina studier. Långt senare stötte jag på hans namn två gånger. Dels såg jag att han skrivit en grundlig och insiktsfull lärobok i mitt huvudämne. Dels avslöjades att han varit up
  • 1979 Ernst MeisterKanske är det grammatiken som påverkat oss. Vi tänker ofta på tiden som ett tredelat fenomen: det förgångna, nuet och framtiden. Men egentligen hör inte nuet till detta sätt att framställa tiden. Nuet finns inte. Uttalar vi ordet ’nu’, är det framtid när vi föresatt oss att gö
  • 1978 Hermann LenzDet var fel Lenz som fick priset. Jag hade gett det till Siegfried Lenz. Men de är veterligen inte släkt och båda är de nu utom räckhåll för pris och medaljer. Hermann Lenz blandar tre genrer i sina många böcker med självbiografiskt material – nämligen historieskrivning, me
  • 1977 Reiner KunzeDet är ingen högmäld protest man kan läsa hos Reiner Kunze och hans ödesbroder Wolf Biermann hördes vida längre. (Mera om denne senare.) Kunze skrev om den dystra tvångsuppfostran i DDR, han belades med Berufsverbot - i praktiken - och han hindrades från att studera. Och någon
  • 1976 Heinz PiontekOm Stagnelius skrivit efterkrigstida poesi, hade han kanske skrivit som Heinz Piontek: Böhmerwald Nicht leicht zu erklären, wieso die Träume, in undurchdringlichen Wäldern geträumt, von bewachten kleinen Feuern als tiefblaue Rauchfäden steilgrad emporsteigen, artist
  • 1975 Manès SperberDe misstankar som i det föregående framfördes om den politiska ändamålsenligheten i Büchnerprisen under 1970-talets mitt, förstärks av kunskapen om Manès Sperbers livslopp. Han var polskfödd, kommunist och även psykolog, medarbetare till Alfred Adler. Men han tog avstånd från sta
  • 1974 Hermann KestenI mitten på 70-talet tycker man sig se en svacka i den litterära kvaliteten hos pristagarna. Men orsaken kan vara ett allmäneuropeiskt fenomen – att litterära prisnämnder vid denna tid ansett sig böra premiera författare med de rätta åsikterna. Samma fenomen kunde vi iaktta också
  • 1973 Peter HandkeOckså Handke är en av dessa österrikiska författare mot strömmen, eller närmare bestämt mot floderna Donau, Save, Morava och Drina. När han år 1996 försvarade Serbien och dess roll i de jugoslaviska krigen, blev det naturligtvis skandal. Eine winterliche Reise zu den Flüssen D
  • 1972 Elias CanettiElias Canetti hör också med i raden av författare som mistat sin tilltro till språkets möjligheter. Men om de tidigare tysk(språkig)a författarnas afasi kan härledas till Kriget, är Canettis ordlöshet mångordig men filosofiskt begrundad. Han säger: ”Es gibt keine größere Illus
  • 1971 Uwe JohnsonAtt tillhöra Gruppe 47 och att få litterär inspiration av Tysklands nutidshistoria, det är gemensamt för många av författarna i denna rad. Uwe Johnsons perspektiv är dock avvikande såtillvida att det är nationens delning efter kriget som är hans främsta tema. Det faller sig n
  • 1970 Thomas BernhardSom personligheter kan de förefalla avvita i olika hög grad, många av de österrikiska författare vi mött, möter och skall möta här – D. V. Nestbeschmutzer kallades han i Österrike, en som smutsar i eget bo. Och han kallade sina landsmän outhärdliga nationalsocialistiska katoli
  • 1969 Helmut Heißenbüttel1955 utkom den första versionen av J. L. Austins How to Do Things with Words. Ett år tidigare möter vi för första gången termen ’konkret poesi’. (En rikssvensk poet, Öyvind Fahlström, myntade den.) Man vill arbeta med språket som konkret materia. Helmut Heißenbüttel var en
  • 1968 Golo MannHan hette Angelus Gottfried Thomas Mann och i det titelsvaga Tyskland borde han därtill tituleras Doktor och Herr Professor. Men det är en del av hans öde att han är känd som Golo – eller bara ”sonen”. Tilmann Lahme har skrivit en rätt färsk och ingående biografi över familjen
  • 1967 Heinrich BöllHeinrich Böll har författat många lysande korta berättelser och satirer och här tar jag av förekommen anledning upp en av dem, romanen Die verlorene Ehre der Katharina Blum oder Wie Gewalt entstehen und wohin sie führen kann. I all korthet handlar det om att redaktörer vid Zei
  • 1966 Wolfgang HildesheimerSköna Helena, hon som var dotter till en svan, gifte sig med Menelaos som därmed blev kung av Sparta. Tyvärr blev hon i en antik misstävling bortlovad till Paris, som tog henne till Troja och där förde krig mot Menelaos. Berättelsen är bekant. Men vad tänkte Helena själv om sa
  • 1965 Günter GrassDen braskande debuten med Die Blechtrommel år 1959 gjorde Günter Grass till ett fenomen inom den tyska konstvärlden. När det senare framkom att han som ung enrollerats i Waffen-SS - och framför allt att han tigit med detta faktum i sin roll som "Tysklands samvete" - var det inte
  • 1964 Ingeborg BachmannVissa författare läser man med uppskattning, andra beundrar man. Till de senare hör Ingeborg Bachmann. Inte för hennes korta livs och hennes livsförings skull, det var hackigt och vad det innehöll vet ingen annan. Men för hennes poesi, för hennes konsekvens och kraft! Ho
  • 1963 Hans Magnus EnzensbergerDet senaste jag läste av honom var en volym med två essäer – Älykkyyden sokkeloissa. Johdatus idiotiaan resp. Kauhunkylväjät. Kirjoitus radikaalista häviäjästä. Blandningen ger en god bild av denna författarfilosofs skrivsätt. I den första essän visar han hur idiotiskt det är
  • 1962 Wolfgang KoeppenSom duvor i gräs är personerna i Wolfgang Koeppens Tauben im Gras. Ibland lyfter hela flocken och betar snart på annat håll. Och denna roman består av ett stort antal berättelsesekvenser avfattade i ett slags joycesk medvetandeströmteknik. Den utkom 1951. Den är en kritik av
  • 1961 Hans Erich NossackSom existentialist är det själva döden, dödsögonblicket, han vill beskriva – eller snarare ringa in på något sätt. För som han själv säger: ”Über die Formulierung geht die Wahrheit zum Teufel.” Man kan tänka att det är krigserfarenheterna som gjort Nossack till existentialist.
  • Solcellsbelysning - LED-lampor med batterier som tål svenska klimatetAtt hitta rätt solcellsbelysning som håller hög kvalitet och håller för svenska klimatet. Det finns ingen annan väg gå om vi ska nå ett klimatsmartare mål tillsammans och kunna lämna över en renare värld till våra barn. Alla måste göra något aktivt med att dra sitt strå till stac
  • 1960 Paul CelanNär bokstäverna dör. När orden löses upp. När versen den står och den hackar som en söndrig grammofon. Den upplevelsen följer varje poetisk övermättnad i spåren. Paul Celan kom från en av nazisterna ockuperad stad i Rumänien och hans förstlingsverk publicerades något år
  • LED-Lysrör T8 byter du direktHar du länge gått och funderat om du ska köpa nya armaturer eller om du bara kan byta till din gamla lysrör till Lysrör-LED T8 som är en Plug en Play produkt som är mycket enkel att byta själv. Gå till Startsidan här!
  • 1959 Günter EichOch det som Paul Celan företar sig (nästkommande inlägg) föregrips av Günter Eich, åtminstone här i bloggens likriktade värld. En av hans mest kända dikter heter Inventur, den börjar: ”Dies ist meine Mütze, / dies ist mein Mantel, / hier mein Rasierzeug / im Beutel aus Leinen.
  • 1958 Max FrischKanske var Max Frisch före sin tid. En kännspak bok av denne schweiziske författare är Der Mensch erscheint im Holozän. Idag finns det många katastrofmänskor, som isolerar sig i väntan på att något Stort skall ske, som övar sig i överlevnad och bunkrar mat och alla slags förnöden
  • 1957 Erich KästnerI mitt föräldrahem fanns två böcker på lättläst tyska i bokhyllan – Emil und die Detektive och Drei Männer im Schnee. Båda har Erich Kästner som författare och hur de hamnat där, vet jag inte. Men mina föräldrar hörde till den generation som läste tyska som första främmande språk
  • 1956 Karl KrolowHan devalverar de existentiella symbolerna — eller kanske är det motsatsen han gör? För vad är nu Bergen? Vad är egentligen Havet, om det inte finns någon som står på stranden och vinkar? Karl Krolows naturlyrik är inte vanlig naturlyrik. Blommorna är stundom besjälade, vis
  • 1955 Marie Luise KaschnitzJag må anföra en dikt av frifrun (nej, titeln finns bara på tyska) Marie Luise (född Freifrau von Holzing-Berstett) Kaschnitz: Der Leuchtturm. Wer weiß, ob diese Alten auf der Insel Wirklich die richtigen waren, das Kind zu erziehen. Ein Trinker, eine Schlampe. Sie gaben
  • 1954 Martin KesselMartin Kessel var berlinare. Också han belönades med olika utmärkelser men fick aldrig ett genombrott hos den stora publiken. Han kunde skriva och publicera jämförelsevis ostört under Tredje republiken, utan att han själv och hans verk för den skull var medlöpare resp. medgörliga
  • 1953 Ernst KreuderTyskland har varit en plats för litterära sammanslutningar och sällskap av olika slag. Ernst Kreuder sökte sig också olika sammanhang. Under tidiga år var animalisterna ett sådant, dit f.ö. Gottfried Benn hörde. Men Kreuder opponerade sig när Benn sökte sig i riktning mot nazisme
  • 1951 Gottfried BennLåt oss ta det viktigaste tyska litterära priset i omvänd, dvs. rätt ordning. Den förste mottagaren av Büchnerpriset, sedan det reserverats för skönlitteraturen, var Gottfried Benn. Om den som är allena – Wer allein ist – skriver han: Wer allein ist, ist auch im Geheimnis, im
  • 1969 Percy Howard Newby: Something to Answer ForTownrow får en smäll i huvudet. Och eftersom han är huvudperson i boken och den berättas utgående från honom, är den (antagligen) förklaringen till varför läsaren aldrig kan vara riktigt säker på vad det är som händer. Det finns motsägelser i texten, och uppenbara missförstån
  • 1970 Bernice Rubens: The Elected MemberDen spik, på vilken målet var upphängt – det är den etymologiska förklaringen till det tyska ordet 'zweck'. Och det är efternamnet på den man vilkens tillvaro här skildras. Han lider av vanföreställningar och hela boken är judiskt absurd, författarinnan har litauiskt-judiskt påbr
  • 1971 V S Naipaul: In a Free StateDet är tre olika berättelser som utgör boken och dessutom en kort inledning. Finns det ett samband mellan dem? Det skulle i så fall vara att söka i huvudtitelns adjektiv: ”fri”. Men på svenska har boken fått namnet Visa mig min fiende. David Storeys Saville (1976) och denna bo
  • 1972 John Berger: G.Namnet John Berger associerar jag, liksom säkert många, med konstkritik och med böcker om seendets konst, eller iakttagandets. Men han har alltså vunnit Bookerpriset med G. G. är en Don Juanfigur och om hans eskapader finns alltså inte mycket att säga. Boken är dessutom vad ma
  • 1973 James Gordon Farrell: The Siege of KrishnapurI en belägrad stad – fiktiv – konfronteras olika världs- och livsåskådningar. Boken är en del i en trilogi, som handlar om det brittiska världsväldet och uppehållandet av detsamma. Man tänker på Camus' Pesten och Camus var verkligen en av Farrells största inspirationskällor.
  • 1974 Stanley Middleton: HolidayAtt resa bort för att komma hem, för att i någon mening komma underfund med och kanske finna sig själv, det är ett tema och ett författargrepp som inte är alltför sällsynt. (Se t.ex. Anita Brookner: Hotel du Lac, 1984 års vinnare.) Här är det universitetsläraren Edwin Fisher s
  • 1974 Nadine Gordimer: The ConservationistOrdet konservationist finns inte på svenska – åtminstone fanns det inte innan detta skrevs – men kunde gärna tas i bruk. Det kan då med fördel användas för att beskriva en person som är konservativ av naturen, dock inte nödvändigtvis i politiken, och därför oförmögen att medverk
  • Ny lag ändrade hela marknaden – även på nätetDen första september 2018 började högkostnadskreditslagen att gälla. En lag som infördes för att begränsa de så kallade snabblånen. Det har även skett en stor förändring på marknaden – även om ändringen kanske inte var vad man förväntade sig. Ända sedan lån på småbelopp och ko
  • 1975 Ruth Prawer Jhabvala: Heat and DustOckså denna bok handlar om Indien. Men nu är det fråga om en kärlekshistoria som till intrigen närmar sig kiosklitteraturen. Frågan är om den gör det också till utförandet. Berättaren är en kvinna som via bevarade brev redogör för en annan kvinnas förehavanden i landet på 1920
  • 1976 David Storey: SavilleÅr 1979 utgav den svenske författaren Sven Wernström Skrivandets hantverk, en handbok för blivande författare. Wernström var starkt engagerad i den socialistiska rörelsen och skrev många tiotals böcker både för barn och vuxna, under eget namn och under pseudonym. David Storeys
  • 1977 Paul Scott: Staying OnIndien förekommer ofta i Bookervinnarnas verk: britterna axlade ju ”den vite mannens börda” genom kolonialväldet. Och när man till slut drog sig bort, genom en jämförelsevis förnuftig avvecklingspolitik, fanns det också de som valde att stanna. Hur deras liv gestaltade sig ge
  • RegeringenRegeringens samarbete med C och L blir jag inte riktigt klok på även om jag förstår varför det behövs. Det jag inte begriper är varför Stefan Löfven gick med på att gå så långt åt höger, för att få till ett samarbete. Annie Lööf hade inte kunnat rösta fram Ulf Kristersson s
  • 1978 Iris Murdoch: The Sea, the SeaRessun Raamattu hette en liten bok jag bläddrade i på lopptorget. På det sista uppslaget berättar en av Charles M Schulz' figurer för Snobben vad Herman Melville sagt: om man vill skriva en stor bok, skall man välja ett stort tema. Och Snobben lutar sig över sin skrivmaskin
  • 1979 Penelope Fitzgerald: OffshoreDe bor i båtar på Themsen. De är en brokig skara existenser som alla av någon anledning valt eller föranletts att bosätta sig i denna brokiga avskildhet mitt i London. Guider i förbipasserande turistbåtar förkunnar högljutt att det faktiskt bor folk i dessa båtar. Naturnära, i
  • 1980 William Golding: Rites of PassageBarn på en ö. Vuxna på ett skepp. William Golding har skildrat livet i allegorier och det våld och den ondska som därtill hör. Hans böcker är förträfflig medicin mot utvecklingsoptimismens sjuka, den som drabbat dem som tror att mänskan är god. Innerst inne. Eller åtminston
  • 1981 Salman Rushdie: Midnight's ChildrenEtt rov för stridiga känslor närmade jag mig Rushdies bok. Av antipati för författaren – beroende på jag visste inte vad – har jag inte tidigare fördjupat mig i hans produktion men å andra sidan valdes hans bok till den bästa när Bookers utsåg den främsta av de främsta vid 25-
  • TransportstyrelsenJag har kopierat min Facebook väns text rakt av, så bra skrivet! Är det någon som minns hur det började när allt började att nystas upp... Ända sedan S-regeringen vann valet 2014 så har Alliansen och SD-nazisterna gjort allt i sin makt för att sprida osanningar om Socialdemok
  • 1982 Thomas Keneally: Schindler's ArkDet finns de som tror att en ogärning kan uppvägas av en god gärning. Så resonerar konsekvensetikerna; de menar att handlingar är goda när de har ett överskott av lycka som följd. Hur horribelt detta resonemang är, visas av tanken att exempelvis gladiatorspel kan rättfärdig