Pages Navigation Menu

Gratis blogg till alla

Bloggat i nätverket

  • Möten, virus och mänskor, del 469Men tågen rullade vidare genom årtiondena som kom, även jag bytte boningsort. Jag bor dock ännu vid spåret och vagnarna passerar i natten. I somras kom de som en jordbävning - de närliggande husen skakades i sina grundvalar, invånarna väcktes, föremål föll från hyllor och skåp
  • Möten, virus och mänskor, del 468"Vildvinet fläktar svagt kring verandan..." - ja, vildvin, det fanns det på verandan. "Drömlikt i lindalléer rulla barndomens droskor — som hölle de andan, åren, de glidande, hemlighetsfulla...". Droskor? Nej, det är tåg vi talar om nu. Tågvagnar. De flesta cyklade til
  • Möten, virus och mänskor, del 467När jag var liten i staden på udden, passerade tågen nära vårt hem på väg mot hamnen. Jag undrade vart loken tog vägen, var det så att de alla lagrades någonstans där ute? För man såg dem aldrig komma backande tillbaka med vagnarna framför sig. De lagerkvistska tågen anhopas
  • Möten, virus och mänskor, del 466Han kom raskt gående från motsatt håll, fick syn på mig, hälsade överraskat och glatt med lyft hand, och fortsatte sin vandring. Han fortsatte sin vandring. Det var detta som var den ena märkliga saken. Den tidrymd som förflutit sedan vi senast sågs var nämligen mycket lång
  • Möten, virus och mänskor, del 465Om ondskan skriver ju Lagerkvist på många ställen. Men man kunde börja med den berömda episoden med det okända tåget i natten. Han är en pojke som vandrar vid sin fars hand i skogen och de ser ett tåg rusa fram, mörklagt och med en okänd förare när inga tåg borde gå. Det är
  • Möten, virus och mänskor, del 464En radioröst nämnde Wagners dödsår. Och på den ensliga färden reflekterade jag över frågan: hur länge sedan är det egentligen? Min farfar föddes då. Min farfar levde så länge som en mänska lever enligt Bibeln, om hans eller hennes liv blir långt. Farfar dog när jag var b
  • Möten, virus och mänskor, del 463När det vräkte ner som värst, var jag ute på vägarna. Jag har till hälften lyckats övertyga mig själv om att det fanns förnuftiga skäl till att jag var ute på vägarna när det vräkte ner som värst. Jag litar på att ingendera av mina läsare tar kontakt för att hävda att jag inne
  • Möten, virus och mänskor, del 462De bär mask nu, allihopa, men en av dem känner jag igen. Jag avser de unga kvinnorna bakom disken på de kaffeserveringar jag frekventerar ibland. Hon bär nämligen ett kors som glittrar och glimmar med något slags ädelsten - eller mindre ädel, vad vet jag - i de fyra ändarna.
  • Möten, virus och mänskor, del 461På vägen dit förundras jag över ett barn, ett vuxet bokstavsbarn, som gråter. Hon har av de sakkunniga tillvitats diverse diagnoser som skiljer henne åt från de nominellt friskas flock och nu gråter hon. Varför? Vi kan kalla henne I. (Det mår hon gott av.) I. och jag och nå
  • Möten, virus och mänskor, del 460Han har snö i hjärtat. Hans hjärta är fullt av snö. Och vad hjärtat är fullt av, därom talar munnen. Så kommer det sig att han hejdar mig tidigt på morgonen denna Ovädrets dag. Jag har ju inget med saken att göra - så inleder han sin monolog. Men han vill berätta. Han vill
  • Möten, virus och mänskor, del 459Seltsam im Schnee zu wandern, skrev han nästan, han Hesse. Einsam ist jeder Mensch. Men mindre einsam än vanligt idag för detta spektakulära fall av snö lockar dock fram kommentarer från de få motkommande utevandrarna. Att vandra i snö i drömmen, det är - kanske det finns indi
  • Möten, virus och mänskor, del 458Han är nog nöjd nu. Grannpojken, alltså. Han var likadan redan då när vi var såhär små. Han byggde plogar och pulkor och nu - han är några år äldre än jag - har han gården full med traktorer och slikt. Om det kommer snö, är han nöjd om han hinner rycka ut och ploga inna
  • Möten, virus och mänskor, del 457Väster om Helsingfors har man byggt en ny tunnel. Den första gången man kör ner i den vet man varken hur lång den är eller var man åter kommer ut i dagsljuset. Så är det med julen för den som drabbats av henne som hatar. Dessutom tillkommer frågan om man någonsin kommer ige
  • Möten, virus och mänskor, del 456Dagens mörkaste natt är det hunger som drabbar mig som en insikt. Aptiten har jag mistat; svagheten ger mig diagnosen. Här på främmande ort finns bara en pizzeria. Det är sällan jag besökt en sådan. Det är ett litet rum och där finns inga kunder. Bakom disken finner jag en ens
  • Möten, virus och mänskor, del 455Ett irrbloss i adventet. Av gammalt betraktades denna dag som en av årets allra mörkaste. Än dystrare blir den av det falska ljuset från en katolskt-hednisk ljusbärerska. Det heter i profetian om Kristus, julens barn och Konung, att hans gestalt var vanställd så att mänskor
  • Möten, virus och mänskor, del 454Det är märkligt att siffror bär sorg. En sådan sorg att en bloggskribent förstummas. I förrgår. I går. 10 och 11 hette siffrorna och månaden är december. Den 10 december är det stora svekets dag. Den 11 december är den dag som borde ha varit glädjens minnesfest men som n
  • Möten, virus och mänskor, del 453Runtom i världen välter man förhatliga stoder och minnesmärken. Det sker i protest mot att man med dessa hugfäst minnet av förtryckare av olika slag. (Fast i Sverige var det en fotbollsspelare som höll på fel lag.) I vårt land har man varit återhållsammare men jag skulle no
  • Möten, virus och mänskor, del 452En blöt dag i den ruggigaste nyansen av grått möter jag en buss. I stället för ruttangivelsen ovanför föraren lyser där med stora bokstäver orden: HYVÄÄ PÄIVÄÄ - GOD DAG. Hur oändligt mycket mera information för fattiga resenärer ger inte de orden än något helsinkihyvingeri
  • Möten, virus och mänskor, del 451- Kom inte nära! Nej, jag är inte närgången. Och det är första gången under coronaeran jag hör detta utrop riktat till mig: "Kom inte nära, då det är corona!" Det var postiljonen och jag skulle meddela henne om ett falskt brev som ideligen sticks in till mig. Jag stod inte
  • Möten, virus och mänskor, del 450Det virus i rubriken som på våren trängde sig in mellan möten och mänskor, det firar denna självständighetsdag en ensam bal på slottet. Vem var hon jag mötte på morgonen i en finsk och främmande stad? Hon var ung och hon var lång och hon stod och väntade på något eller någo
  • Möten, virus och mänskor, del 449Jan Ersa, kan vi kalla honom, och Per Persa den andre. Jan höll ett långt förmaningstal där han uppmanade mig att inte ha något som helst att göra med Per, som är den största skurken i trakten. Per undrade för sin del om jag verkligen i detta projekt samarbetar med Jan, han
  • Möten, virus och mänskor, del 448Nu tar vi då och kramar ytterligare ett frö ur samma morgon. Jag gick en tidig promenad. Vid en korsande gångväg kom en pojke i 7-årsåldern släntrande. Det var mörkt och ensamt. Jag hörde ett rop men tänkte att han ropar med en kamrat i mobilen. Men det var till mig han had
  • Möten, virus och mänskor, del 447Vän av återvinning återvänder jag till gårdagen. Utanför cafét stod som vanligt en rad bilar. Och ett lokomotiv. Det var minst tjugo meter långt och fyra meter högt. Det stod inte där igår. Och det befann sig alltså inte på spåret. Lokomotivet i vardagsrummet? Ja, på tal
  • Möten, virus och mänskor, del 446Det är tiden för karga blogginlägg. Det är den andra Vågen nu. Så låt mig bara nämna morgonkaffet. Där fanns en lapp, där man strängare än någonsin Rekommenderade och Förutsatte att kunderna bar mask. -Vaba, sade jag besviket. Får man inte... -Jovisst, sade innehaverskan
  • Möten, virus och mänskor, del 445Jag mötte en illeist. - Det var länge sedan! sade hon. Hur har han det nuförtiden? Hon är äldre än jag, så det var inte tvekan mellan 'ni' och 'du' som föranledde användandet av tredje person i tilltalet. Inte heller var det ett av coronaepidemin betingat försök till social
  • Möten, virus och mänskor, del 444Det lät som papper under bilen. Det lät som papper som rivs sönder, och så var Kurre död. Jag hade ingen möjlighet att bromsa, det var i staden och farten var låg. Två bilar kom tätt efter mig och de massakrerade kanske den lilla kroppen ytterligare. Vem bryr sig om en ekor
  • Möten, virus och mänskor, del 443Det drar åt vänster. Och det är ännu långt till kommunalvalen. Det drar kraftigt åt vänster och jag tänker på min katt. Edith, den mångbesjungna (del 307). Jag kan inget göra åt det och här ute i skogen vill jag inte bli liggande. Jag måste ta mig till en plats där folk ser mi
  • Nissebrev 2020Nissepost eller nissebrev är en ny typ av julkalender som tagit svenska hem med storm. Nisse är en av tomtens hjälpredor. Några dagar innan 1:a december får barnen i hemmet ett brev där det står att Nisse är på väg att flytta in. Med spänning väntar barnen, och den 1:a decembe
  • Möten, virus och mänskor, del 442Han är mycket gammal men han medger det inte. När han inte hör, är det fel på telefonen. När han inte ser, är det fel på telefonen. När han måste parkera bilen framför dörren, är det för att staden inte skött gångbanan som en gångbana bör skötas. Den är ju inte framkomlig.
  • Möten, virus och mänskor, del 441-Vi tänker på dig! Det är den blygare versionen, det betyder uttolkat: jag ber för dig. Därför är det sällsamt att av två skilda mänskor verkligen få höra orden "jag - ber - för - dig". Inte bara denna pliktskyldiga välsignelsesuck i förbifarten, utan en dagligt formulerad
  • Möten, virus och mänskor, del 440Hon berättade att hon har en mobiltelefon som inte bara vet var hon befinner sig utan också talar om det för henne, liksom den berättar när hon närmar sig en uppförsbacke och hur lång tid det senast tog för henne att forcera den. Hon visar mig telefonen. Mycket riktigt: den in
  • Möten, virus och mänskor, del 439Jag har talat med fyra damer. De är alla privatföretagare på orten och i våras höll de sina företag stängda för en längre eller kortare tid för virusets skull. De - som sammantagen reaktion - blev närmast ivriga att berätta, när jag ville veta mera än bara det ytliga. De ve
  • Möten, virus och mänskor, del 438Det var en vän på nätet som frågade. -Ursäkta, sade han, men är det så att ditt inlägg har tagits bort? Han hade läst det, och gillat det. Och platsen där det publicerats borde ha varit öppen för olika åsikter. Jag hade inte formulerat mig sårande eller olämpligt. Men ja
  • Möten, virus och mänskor, del 437Nej, jag hade inga föraningar. Det var bara en dag som denna i början av november, ett annat år. Jag tänkte uppsöka henne på hennes födelsedag. Hon var inte hemma. Eller kanske var hon hemma, verkligen hemma, redan då jag förgäves ringde på dörren. Dagen blev nämligen också
  • Möten, virus och mänskor, del 436Fyra stolar i skogen! De står där rätt prydligt, det liknar en halvcirkel, stolar i ljust trä - det verkar inte som om de kasserats. Det är söndag och glåmigt väder. Inte många mänskor rör sig här, på avstånd ser jag en kvinna stå och betrakta fenomenet. Fyra stolar i skogen..
  • Möten, virus och mänskor, del 435Det kan inte hjälpas, mina tankar vandrar tillbaka till den 28 oktober (del 435) när jag själv vandrar förbi. Det var en allvarlig olycka. Den unge mannen som hjälpte mig att hjälpa, han verkade skärrad. Själv kände jag stor sorg. Inget kunde jag göra när den skadade mannen
  • Möten, virus och mänskor, del 434Det är skamligt hur man ignorerar månen. Innan någon mänsklig hand satt sin fot på den - före 1969 - stod den kanske högre i kurs. Nu är det fullmåne och jag träffar i alla fall en lunatiker. Hon säger att hon inte kan sova när det är fullmåne. Och när hon äntligen får blun
  • Möten, virus och mänskor, del 433Får jag nämna Strindberg, bara en gång till? Jag hör ingen opponera sig. Det är för att jag blev definierad genom honom också vid ett annat tillfälle. Det var när jag träffade en man jag inte sett på tiotals år. Han berättade för mig att han alltid kommer ihåg att jag ha
  • Möten, virus och mänskor, del 432Den här vägen längs sjön har jag aldrig vandrat förut. Det är en idyllisk väg och den borde erbjuda en upplyftande naturupplevelse - om inte. Den är nämligen kantad av små sommarhus och några fasta villor och vid nästan alla läser jag ilskna påbud och deklarationer. Privat omr
  • Möten, virus och mänskor, del 431Om ett löv skrev jag i lördags - del 427. Löv är lika i pluralis. Jag vandrade längs trottoaren i duggregnet och noterade hur löven var, just det, som bortblåsta framför vartannat hus, vid vartannat låg de kvar. Jag föredrar höstens sörja när det är höst. Men okomplicerad
  • Möten, virus och mänskor, del 430Men det är inte det som det handlar om. Sjöbottnen var stenig och eländig men när jag kom upp ur vattnet och vandrade upp till huvudbyggnaden, fanns där en kvinna i kansliet som såg mig komma. När jag nämnde simturen, började hon huttra så att hon måste ta på sig en tröja.
  • Möten, virus och mänskor, del 429Kunderna kom och gick men jag bara satt. Jag hade ett fönsterbord med utsikt över servicestationens stora parkeringsplats. Sittplatsernas antal var halverat men kommersen var livlig. Där ute stod bilarna uppställda i en lång rad. Nu reste sig paret som avnjutit snabbmat vi
  • Möten, virus och mänskor, del 428Om jag aldrig burit ansiktsmask? Om jag aldrig använt desinficeringsmedel? Jodå, och det är bara omkring tio år sedan. Vi besökte en patient på sjukhuset med en odiagnostiserad hudsjukdom och svåra utslag. Utanför det isolerade, enskilda rummet stod en lapp med en sträng uppma
  • Möten, virus och mänskor, del 427Två cyklister, ett löv och jag. Hade där funnits en kinesisk poet i närheten, hade han kunnat fånga det med fina penseldrag. Som ett blad faller ner, virvlar runt och beger sig till vila bland stoft och strå - så önskade Birger Sjöberg erfara Bleka Dödens minut. Vi mö
  • Möten, virus och mänskor, del 426Längre än Strindberg levde en förfader som nu skulle ha fyllt jämna kvartsekel. Han lämnade aldrig sin hembygd och han korsade därför inte sina spår. Han byggde sig ett hus någon kilometer från den plats där han föddes. Där levde han sedan och dog. Lika gjorde även hans far oc
  • Möten, virus och mänskor, del 425Få mänskor heter Nitram i förnamn, mitt efternamn är också rätt sällsynt. Denna gång vandrade jag längs förortsgator på en ort där jag faktiskt aldrig bott. Oktoberregnet var kallt men ändå förundrade jag mig över att inte en enda mänska syntes till denna lördagseftermiddag.
  • Möten, virus och mänskor, del 424Dum är han inte och dessutom filatelist. När han omsider uppsökte en kurs i datorbruk för seniorer, undrade han om man med hjälp av e-posten kunde skicka sällsynta frimärken till bytarvänner i andra länder? Så långt har vi dock inte kommit. Han föreställde sig alltså att ap
  • Möten, virus och mänskor, del 423Men jag vandrar mina vägar och kom att tänka på en väns visa ord: i detta nu har det du gruvade dig för inte inträffat och all väntan som tycktes dig oändlig är förbi när du minns den. Och jag tänkte på hur vi korsar våra spår. Där jag gick låg en tryckt liten lapp på gatan i
  • Möten, virus och mänskor, del 422Nätlös av olika skäl hittade jag ingenting av Rudyard Kipling om Rei-Ti-Tins bravader. Kanske har han aldrig skrivit om dem. Hopskrivet betecknar namnet på finska det som på engelska heter router och som jag inte funnit något svenskt namn på. Jag introducerar härmed 'ruttare'.
  • Möten, virus och mänskor, del 421Hon som jag talar med är gammal. Det betyder att hon upplevt Kriget. Livsresan startade långt borta i öster och utan grundutbildning men genom många arbetsdryga vikariat inom sjuk- och hälsovården kom hon hit. Till den plats där hon nu befinner sig i livets rumstid. Borta är m
  • Möten, virus och mänskor, del 420-Dessa hemsökelser som komma över oss äro straffdomar! sade mannen bestämt och satte ned kaffekoppen. Sade han faktiskt så, ordagrant? Ja, fast på finska och jag har översatt det. Det var på cafét alldeles här i närheten, det var tidigt på morgonen och det var redan öppet f
  • Möten, virus och mänskor, del 419I början av förra månaden avslöjades en amerikansk professor, hon hade falskeligen utgett sig för att vara afroamerikanska men var egentligen bara en eländig vit. Hon hade gjort sig pengar och karriär på sitt förment svarta förflutna. Det var hon själv som avslöjade sig och fördö
  • Möten, virus och mänskor, del 418Ja, i föregående inlägg befann jag mig på en plats där jag Bott Förut. Haveriet och hjälppromenaden förde mig förbi ett lågt höghus på tre våningar där jag bodde för över femtio år sedan med syster och föräldrar. Det var nytt då, nu var det inte nytt men såg ganska lika ut.
  • Möten, virus och mänskor, del 417Jag stannade en polis. Denna angenäma omkastning av de sedvanliga rollerna förorsakades av rök. Röken emanerade från motorn och den steg upp på insidan av vindrutan. Han stannade sin motorcykel men kunde intet hjälpa. -Ring bogseringen! upprepade han bara, enständigt och
  • Möten, virus och mänskor, del 416En ny router behövs, sade de?
  • Möten, virus och mänskor, del 415Det är fem år sedan bloggen började. Det var en illvillig provokation som gav upphovet till den. Det var Korsspindeln som både öppet och i hemlighet uppsökte orten. Det gjorde hon i avsikten att störa och pina, något hon också lyckades med - då. Men vad våldet kan skapa är
  • Möten, virus och mänskor, del 414Någon författare sade att det är med böcker som med barn, de far ut i världen och återkommer efter att ha åstadkommit sådant man inte väntat sig. Med predikningar förhåller det sig på enahanda sätt. Jag körde runt två gamla, gamla bekantskaper i environgerna under gånget v
  • Möten, virus och mänskor, del 413Hon är min fb-vän och hon för ett fromt språk när vi träffas i verkligheten. Jag tror att hon inte är vidare tekniskt bevandrad och i all synnerhet förstår hon sig inte på hur nätvänskapen fungerar. Det är ju så att det man skriver på en annans "tidslinje" blir synligt också f
  • Möten, virus och mänskor, del 412Han måste ju ha varit där redan före jag kom men jag såg honom inte. -Sätt dig! sade han. Och jag satte mig. Det var en utestolgrupp i en träddunge utanför ett höghus i Vanda. Och han började genast berätta. Det var ingen märklig historia och den skilde sig inte från många
  • Möten, virus och mänskor, del 411All dikt tenderar att bli verklighet, i en poesiläsares liv. Som nu denna dikt ur Frödings Gitarr och dragharmonika: Två grannar jag har i min boning — den ene är sentimental — jag hör honom högt deklamera om sorg och livets kval. Ibland är han dyster och bitter och mel
  • Möten, virus och mänskor, del 410Den årliga nationella bössinsamlingen bjuder på rika tillfällen att betrakta folk. Först då utdelarna: på listan av namn igenkänner jag idel äldre damer - och mig själv. Vad det berättar, vet jag inte. Men bland bidragsgivarna fäste jag mig särskilt vid en man i medelåldern me
  • Möten, virus och mänskor, del 409I en matkö är det som i himlen. Jag kom inte hit för den skull men när jag ser kön av mänskor ringla sig upp mot det lilla huset i V., ansluter jag mig. Flera anländer efterhand, till slut är vi kanske sjuttio personer. Det himmelska är det lugn och den stilla förnöjsamhet
  • Möten, virus och mänskor, del 408Det är vägarbeten på gång och hastigheten på motorvägen är mycket starkt begränsad. Då passerar en vit bil - jag kan inte märken men jag tror att den är gjord i Bayern - i en fruktansvärd fart. Det är i sådana ögonblick man undrar varför det aldrig finns pol... Då är den där!
  • Möten, virus och mänskor, del 407-Rautaista touhua! säger en okänd med- och förbivandrare när jag stiger upp ur sjön. Enligt Cannelins m.fl. ordbok: ett järnhårt bestyr. Han avser det som E A Karlfeldt skulle ha kallat vårsimmandet. (Eller -badandet, E A var rikssvensk.) Idag var vattnet faktiskt för fö
  • Möten, virus och mänskor, del 406Om det finns någon som läst inlägg 373 (den 20 augusti) är det strängt taget överflödigt för honom/henne att läsa detta. Det är nämligen som om det fanns ett kalkerpapper mellan Mimosa och honom jag talade med idag. Resonemanget följer samma mönster: 1. Församlingarna bestå
  • Möten, virus och mänskor, del 405Jo, det gör det (se 404). Följande dag möter jag Bengt. De heter kanske inte så men av bekvämlighetsskäl kallar jag dem det, alla fyra. Det är ett landsvägscafé med utebänkar och de är klädda i gula västar och kommer i två lastbilar. De slår sig ned vid bordet bredvid. N
  • Möten, virus och mänskor, del 404Men dessa möten! Jag har på sistone berättat om sammanträffanden som inte blivit av, jag kan också berätta om sammanträffanden som blivit av. Och då avser jag osannolika sådana. Tag nu detta som inträffade för en stund sedan! Jag var på annan ort och blev av omständigheterna t
  • Möten, virus och mänskor, del 403I anledning av det föregående: jag var alltså ute i Mycket god tid. Trakten var ju okänd och jag har bara en inbyggd biologisk GPS. Kan små flyttfåglar hitta från Ouagadougou till Pihtipudas så skall väl jag reda mig i huvudstadsregionen utan tekniska hjälpmedel. Jag hittade g
  • Möten, virus och mänskor, del 402I ett sjöinlägg för inte så länge sedan - del 375 - lät jag påskina något som kan tolkas som fördomar mot ett visst folk. I gårdagens inlägg nämnde jag de två caféinnehavarna med skilda språk och min låtsade animositet mot de andra inhemska. Idag blev jag milt straffad för
  • Möten, virus och mänskor, del 401Hon talar svenska med mig. Han talar finska med mig. Och samtalet förlöper utan problem, de är innehavare av ett café och de har inlett samtal med mig, den enda kunden just nu. Svenska talar jag med henne, finska med honom. Så vänder han sig till henne. Och då är språke
  • Möten, virus och mänskor, del 400Vad gör jag här? Det är sent på kvällen. Det strömmar högljudd "musik" från någon högtalare. Det är i Finland - inte är jag ju så långt hemifrån. Men här härskar andra språk. Engelska. Spanska? Man saluför något slags mänskoföda. Vad det är och vad den kan innehålla,
  • Möten, virus och mänskor, del 399Mona Lisa, släng dig i väggen! Hon stod vid hyllan för mjölkprodukter och radade sorgmodigt in butikens urval av yoghurt för alla smakriktningar. Hon var ett biträde, redan på den äldre sidan, och hon var mycket trött och det var eftermiddag. Jag nödgades närma mig på en ka
  • Möten, virus och mänskor, del 398En välsignad färd. Inte långt från den vrålande motorvägen löpte en slingrande landsväg över grönskande kullar för att ända i en höstfager idyll. Sällan har jag sett ett vackrare landskap, sällan en vackrare gård, sällan vackrare mänskor. De var vackra framför allt invärtes
  • MöblerAtt handla möbler online är inte alltid enkelt. Man vet egentligen inte vad det är man får hem när man väl handlat. Det kan vara vad skit som helst men det kan även vara tvärt om och vara den bästa affär du någonsin gjort. Att handla möbler via mobelsajten.se så hittar du mas
  • Möten, virus och mänskor, del 397Fylld av sedlig kraft log han mot mig med vita tänder som blänkte i solen... Nej, det var ingen bra inledning. Nytt försök: På gatan blev jag hejdad av -ff som ville sälja en bok. Dess titel var Sedlig kraft (eller Den sedliga kraften, den var på finska och finskan är obes
  • Ta hand om ditt takAlla tak åldras av smuts, påväxt, mossa och alger som samlas i takets ytskikt. Det är ett tecken på att takpannorna förlorat sin förmåga att hålla bort regn, fukt och påväxt. När ytan inte längre håller fukten borta, utan suger åt sig och släpper igenom vattnet mot underliggande
  • Möten, virus och mänskor, del 396En bestyrsam överhet har lyckats med konststycket att få en mängd mindre smarta medborgare att skaffa en varningsblink till sin smarttelefon. Det kortsynta bekymret för den egna hälsan triumferar lätt över långsiktiga hänsyn till mänskors integritet. Nå, jag ville propagera fö
  • Möten, virus och mänskor, del 395Dessa texter handlar ibland om möten som inte blir av. Igår fick jag ett textmeddelande: morgondagen är fri och ledig, kan vi nu mötas för den angelägna diskussionen? Och vi kom överens om en plats i huvudstadsregionen vid ett bestämt klockslag. Besser eine Stunde zu früh a
  • Möten, virus och mänskor, del 394Hon har ett livligt och medryckande sätt att diskutera, vilket i någon mån förtog den tilltagande kvällskylan. Ty vi trampade trista gator och vi samtalade länge. I dessa tider har allt flera diskussioner av omständigheternas tvång förts utomhus och även nu var några inomhusti
  • Möten, virus och mänskor, del 393NHN-(XX) kör av och an framför min bil där jag sitter och väntar. Han är medveten om min existens men fäster sig inte vid den. Det vill säga att han inte är rädd för att någon skall ingripa eller anmäla hans verksamhet för ordningsmakten. Och han ser verkligen både ung och osk
  • Möten, virus och mänskor, del 392För att fortsätta gårdagens tema med nya bekännelser... I gymnasiet hade jag en god vän som vi kan kalla Amanda (det var inte detta som var bekännelsen). Samma förunderliga dag då jag mötte 391 och sedan återvänt den långa vägen hem, tog jag en kvällspromenad i ett bostadsområde
  • Möten, virus och mänskor, del 391Det är hundra kilometer hemifrån och först känner jag inte igen honom som saktar in bilen bredvid mig och vevar... öppnar bilfönstret. Så är det inte bara avståndet som är långt utan också den tid som förflutit: det var trettio år sedan vi sågs i betydelsen att befinna oss på
  • Möten, virus och mänskor, del 390Detta veckoslut utkämpas landskampen i friidrott mellan Finland och Sverige. En gång var jag vikarie i ett högstadium. Långt bak i klassen satt en långbent flicka, som föreföll föga intresserad av mitt ämne. Idrotten var intressantare och hon kom att nå den finländska toppen i
  • Möten, virus och mänskor, del 389Ståltråd, tejp och en burk motorolja brukar räcka långt. Men med en gammal bil uppstår det allt oftare situationer där kreativitet dessutom är av nöden. Och den finns inte att köpa på bilvaruhus. Har man dessutom ett flytetyg som skall transporteras på taket tillkommer prob
  • Möten, virus och mänskor, del 388Min tinnitus har bestämt blivit värre. Förr lät den som sandblästring. Nu sätter den in redan på eftermiddagen och det låter som ett rytmiskt, svagt tassande. Till sist vänder jag mig om av någon orsak och ser att min självdiagnos var felaktig. Det är en genomsvettig självp
  • Möten, virus och mänskor, del 387I början av juli - del 328 - skrev jag om en räfsande grannes arrogans. Det skulle bli värre. I slutet av augusti hölls åter en gudstjänst en söndagsförmiddag på samma plats. Nu gick hon - denna gång fullt synlig, hon var en kvinna i övre medelåldern - av och an vid gränsen
  • Möten, virus och mänskor, del 386För att haka i slutet på föregående inlägg - jag läser en dikt av Pär Lagerkvist för V.: Det är vackrast när det skymmer. All den kärlek himlen rymmer ligger samlad i ett dunkelt ljus över jorden, över markens hus. Allt är ömhet, allt är smekt av händer. Herren
  • Möten, virus och mänskor, del 385Framför butiken en rad med stolar i skuggan. Jag intar en av dem och lyss till ortsfolkets prat. Så vänder sig en av dem, en taxichaufför, till mig: -Ursäkta min nyfikenhet men inte heter du Nitram? Det visar sig att hans far kände min far och så vidare... och min morfar
  • Möten, virus och mänskor, del 384-Sitt! skriker de. De är två små flickor på strandstigen med en stor hund. Till sist fattar hunden och sätter sig. På gatan vandrar sedan en yngre kvinna framför mig med en stor schäfer. När hon skall korsa gatan, ropar hon: "Sitt!" Och medan en förare otåligt väntar vid sk
  • Möten, virus och mänskor, del 383Stadsplaneraren ville efterlikna en medeltida stad. Det var en uppgift jag hörde i förbifarten ur någon radioapparat. Min fråga är: varför? Inte kommer han ändå att lämna bort vatten, avlopp och parkeringsplatser. Det han uppenbarligen eftersträvar är vindligheten och han tyck
  • Möten, virus och mänskor, del 382Sexton-sjutton, tänker jag. Så berättar hon att hennes far är nästan nittio. Och till sist framgår det att hon snart fyller trettiofyra. Men naturväsen åldras inte som vi. Och hon kommer från ett annat land. Varför kom hon hit? Helt enkelt för att hon ville det, just till F
  • Möten, virus och mänskor, del 381Inte sedan Eugen Schauman sköt Bobrikov har jag sett så många utryckningsfordon på en och samma plats. Och brandmän, ambulanspersonal och poliser. Det ser inte ut att vara någon stor olycka. Bara en person verkar ha suttit i den bil som nu dras ut ur trafiken och fordonet är i
  • Möten, virus och mänskor, del 380Det finns en sjö, där jag som pricken på verket till sist möter en hydrolog. Jag är redan höstligt ensam när han träder ut på bryggan och säger att det finns blågröna alger i vattnet. Jag vet det redan: som tårar i dimma såg jag sjok av de små liven omkretsa mig i sjön. Men ja
  • Möten, virus och mänskor, del 379Det finns en sjö, som jag nu lämnar - åtminstone vad gäller inläggens stående början. Det finns ju också andra sjöar, det finns skog och mark och det finns städer och mycket annat. Plättar, potatis, myggor m.m. Morgondagens inlägg blir det sista sjö-. Det är inte höstens hä
  • Möten, virus och mänskor, del 378Det finns en sjö, där sällsamma varelser från andra världar stundom besöker oss. Hon kom ur skogen och styrde stegen mot bryggan. Hon klädde av sig. Först solglasögonen och de vita hörsnäckor med vilka hon - antagligen - lyssnade till musik. Så stod hon där beredd att hopp
  • Möten, virus och mänskor, del 377Det finns en sjö, där aftonen lämnar poeten ensam i tankar på Hoppande Tantens Brygga. Poet betyder görare. Det jag gör är att spinna vidare på tantens fasa. Att anatomin utnyttjas till förstärkningsord är ingen ny företeelse och gäller inte bara ungdomar. (M. uttalar exempelv
  • Möten, virus och mänskor, del 376Det finns en sjö, där äldre tanter hoppar jämfota på bryggan av ilska. Det där var licentia poetica, det, och det betyder att små överdrifter må tålas. Jag kan nämligen inte med bestämdhet hävda att båda hennes fötter momentant var i luften samtidigt. Inte heller var hon flera
  • Möten, virus och mänskor, del 375Det finns en sjö, där stillheten bryts av ett olidligt oväsen från en cd-spelare. Dunkdunkdunkdunk. Trots (1) förbudet mot störande oljud. Det är ett sällskap på tre personer. När jag går förbi ser jag också (2) spritflaskorna de tagit med sig. Och (3) en stor hund! En av m
  • Möten, virus och mänskor, del 374Det finns en sjö, vars promillehalt av alkohol är försvinnande liten. Som föregående inlägg antyder, är den dock större än den borde vara i dess omedelbara omgivning. Rent fysiskt - trots förbud mot inmundigande av alkohol på stranden - och i mänskors tankar och medvetande. T
  • Möten, virus och mänskor, del 373Det finns en sjö, där det också är strängt förbjudet att dränka någon. Jag lyssnar därför tålmodigt till Mimosas berättelse. Hon har grävt fram några ölburkar vid roten av ett träd. Orsaken till detta förfarande förblir ett mysterium. Hon berättar om sitt beroende av spriten o